Allt fler får kognitiv beteendeterapi

Allt fler får kognitiv beteendeterapi
Anna Östbom på SKL vill titta närmare på varför vissa län har svårt att få igång rehabiliteringen.

Tillgången till kognitiv beteendeterapi, kbt, ökade med 43 procent under årets tre första kvartal jämfört med motsvarande period 2010. Det visar en ny rapport från SKL om resultatet av rehabiliteringsgarantin.

28 december 2011

För tre år sedan tecknade Sveriges kommuner och landsting, SKL,  och regeringen avtal om den så kallade rehabiliteringsgarantin.

Den innebär att landstingen årligen får 960 miljoner kronor för behandlingar som riktar sig till personer i arbetsför ålder med långvarig diffus smärta och/eller lättare till måttlig ångest, depression eller stress. Orsaken att just dessa diagnosgrupper valts ut är för att de står för två tredjedelar av alla sjukskrivningsfall.

Tillgången på kbt ökar

En utredning från SKL visar nu att tillgången på kbt och multimodal rehabilitering för smärtpatienter har ökat kraftigt. Under år 2009 fick landstingen ersättning för 26 000 kbt-behandlingar inom ramen för garantin. Under de första tre kvartalen 2011 ersattes 40 000 behandlingar vilket innebär en fördubbling på två år om behandlingarna ligger på samma nivå under årets sista kvartal som tidigare under 2011.

Även multimodal rehabilitering för smärtpatienter har ökat. Under årets tre första kvartal har landstingen ansökt om ersättning för 6 500 behandlingar vilket är en ökning med 22 procent jämfört med samma period 2010.

Evidensbaserad rehabilitering

För att landstingen ska få ersättning måste den rehabilitering som erbjuds patienterna vara evidensbaserad. Det ser inte Anna Östbom, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL, som ett hinder för att andra former av rehabilitering erbjuds.

– Vi får hoppas att det är den korrekta medicinska bedömningen som ligger till grund för behandlingen. Det viktiga är att utreda vad patienten behöver, oavsett om det täcks in i garantin eller inte. Om psykodynamisk terapi är det mest lämpliga ska man givetvis ge det.

Landstingen har ansökt om totalt 76 procent av de avsatta medlen för garantin under de första tre kvartalen 2011. Anna Östbom tror dock inte att antalet behandlingar kommer att stanna av om hela kvoten förbrukas.

– I Jämtland har detta redan hänt men man har fortsatt att rapportera in fler behandlingar. Att pengarna tar slut innebär alltså inte ett stopp.

Skillnader mellan länen

Behandlingarna inom ramen för garantin ökade i femton av länen. Några län ligger på en betydligt lägre nivå och redovisar mycket färre behandlingar i relation till befolkningen.

– Dessa län tycks ha svårighet att få igång rehabiliteringen och det bör analyseras närmare. Till stor del beror det på vilken strategi för ökad tillgång som landstingen väljer, säger Anna Östbom.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida