Ambulans = vård

Ambulanser med påslaget blåljus. En gammal sinnebild som inte gäller längre. I Göteborg har ambulanspersonalen utvecklat metoder för att ta hand om lågprioriterade patienter bättre.

Hur tar vi i ambulanserna hand om de patienter som inte är urakut sjuka – den överlägset största gruppen som åker med oss till sjukhuset? Inte särskilt bra. Det fann Ingela Wennman och Gunilla Tornberg, sjuksköterskor vid ambulansverksamheten i Göteborg, i en retrospektiv studie av journalerna för 40 patienter med höftledsfraktur.

Studien kom väl till pass när de båda fick ett uppdrag i den processledningsutbildning de deltog i. Där föddes idén till ett projekt där ambulanssjuksköterskor gav mer vård i ambulansen eller på olycksplatsen före transporten till sjukhuset.

Det nya var i och för sig inte att personal i ambulansen kunde göra tidiga insatser i vården av patienter. Det har de gjort sedan man började behandla hjärtåkommor i de så kallade hia-ambulanserna som kom i Göteborg i början av 1970-talet.

Hia-ambulanserna har blivit ola-ambulanser, men hela tiden har det handlat om att ta hand om patienter från olyckor eller med mycket akuta sjukdomar som hjärtinfarkter. Nu var tiden kommen till patienter som inte på samma sätt behövde snabba, livräddande insatser.

– Den allmänna föreställningen om ambulanser är väl att det gäller att köra så fort som möjligt, med blåljusen påslagna till en olycksplats. Men tiden när vi bara packar och kör är förbi, säger Ingela Wennman.

Mer än hälften av patienterna i ambulanserna i Göteborg är medicinpatienter, och nästan hälften är 75 år eller äldre trots att de inte ens utgör en tiondel av befolkningen.

En sådan grupp är de som faller och bryter höftleden. I Göteborg är deras medelålder 86 år, och tre av fyra är kvinnor – var tredje kvinna över 80 år drabbas faktiskt av en höftledsfraktur. Dessa patienter är den största gruppen av dem med ortopediska åkommor som åker med ambulanserna.

Komplikationerna vid en höftledsfraktur kan vara många. Blodpropp, urinvägsinfektioner, trycksår och förvirringstillstånd är de vanligaste. Dessutom, visade Ingela Wennmans och Gunilla Tornbergs genomgång, får patienterna sällan smärtlindring, trots att nålar är satta av ambulanspersonalen när patienterna kommer in till akutmottagningen.

– Det finns många projekt där man försökt korta tiden från det att patienten kommer till akuten till dess att hon blir opererad ? ofta med lyckade resultat. Men konstigt nog har aldrig ambulansvården engagerats i de här projekten, säger Gunilla Tornberg.

I och med de nya regler som sa att det måste finnas en sjuksköterska i varje ambulans ändrades förutsättningarna. Förändringen innebar att den medicinska kompetensen höjdes. Också en lågprioriterad grupp som de med höftfraktur skulle kunna få adekvat behandling av ambulanspersonalen.

Ett pilotprojekt startades. Genom att ägna patienterna mer tid och omsorg där de skadat sig – i de flesta fallen i deras hem ? skulle vården kunna bli bättre men också mer effektiv.

Resultatet av pilotstudien är också positiv när det gäller det som kan mätas i siffror. Ambulanspersonalen arbetade en halvtimme längre på olycksplatsen men det kompenseras av två och en halv timme kortare vårdtid på akutmottagningen och två vårddagar mindre på sjukhuset.

Men Ingela Wennman och Gunilla Tornberg vill inte fästa alltför stor vikt vid siffrorna eftersom underlaget är litet. Däremot framhåller de den kvalitetsökning av vården som försöket har inneburit. Patienterna har tagits om hand bättre på olycksplatsen med mindre lidande som resultat.

– Men det gällde att bryta med traditioner och lösa upp revir – hela sjukvården består av revir och »så här har vi alltid gjort«, säger Ingela Wennman.

Traditioner och revir vill de fortsätta att utmana. Varför inte en geriatrisk ambulans? Den är nu på gång. Ingela Wennmans och Gunilla Torngrens nästa projekt är »Farbror Blå och Tant Grön åker ambulans«.

2,5 timmar mindre på akuten
Ingela Wennmans och Gunilla Tornbergs studie heter Från hallmattan till röntgenbordet. Några resultat:

  • Den prehospitala vårdtiden ökade med 27 minuter.
  • Tiden på akuten minskade med två och en halv timme.
  • Tiden fram till operationsstart minskade med tre timmar.
  • Antalet vårddagar minskade med två.

Hia-ambulans: hjärtintensivambulans
Ola-ambulans: olycksfallsambulans

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida