Att vara vaken under operation

Larsson Mauleon A med flera. Patients experiencing local anaesthesia and hip surgery. Journal of Clinical Nursing (under tryckning). Artikeln ingår i doktorsavhandlingen Care for the elderly - a challenge in the anaesthesia context. Karolinska institutet, Stockholm 2005.

Bakgrund: I dag är det vanligt att patienter opereras i lokalanestesi. Det innebär att de upplever hela eller delar av anestesi- och operationssituationen och att det kan ge upphov till känslor som behöver identifieras för att patienterna ska förstås och därigenom tillförsäkras välbefinnande.

Syfte: Att utifrån patientens perspektiv beskriva innebörden av fenomenet att vara vid medvetande under en höftoperation i regionalanestesi.

Design och metod: Sju patienter (61-79 år) med förmåga att uttrycka sina upplevelser från anestesi- och operationssituationen intervjuades. Patienter med journalförda komplikationer exkluderades. Intervjuerna inleddes med: »Beskriv din situation från det du var bedövad tills du lämnade operationsavdelningen.« Patienterna avbröts enbart för förtydliganden. Arbetet bygger på en tolkande fenomenologisk metod utarbetad av Patricia Benner. Analysen utfördes i flera steg med avseende på innebörder. Text med beskrivningar av »talande« episoder (paradigm-
case), delar i texten som »stack ut« eller sa något mer än det övriga, identifierades. De var mönsterexempel på uttryck som implicit angav en »pussellösning« (olika delar sammanfogades) för hur det undersökta fenomenet skulle förstås. Innebörden i mönsterexemplen klargjordes genom frågor till texten under bearbetningen och reflexioner kring innehållet och det sökta fenomenet. Data granskades och sorterades därefter i teman.

Resultat: Fyra teman framkom: att hantera och bemästra smärta, att uppleva tiden som här och nu, att uppleva utanförskap och overklighet samt att hysa tilltro eller misstro. De visade att anestesi- och operationssituationen kunde upplevas som ett hot, inte enbart mot kroppen utan även mot det egna jaget. Patienten försattes i situationer där smärta upplevdes som något oundvikligt. Den beskrevs som ett pris man måste betala för att bli frisk, och gav upphov till spekulationer om dess mening. Den gick inte att fly ifrån och upplevdes i nuet som en situation utan slut. Vårdsituationer med väntan upplevdes som långdragna och ovissa när beslutanderätten och kontrollen över den egna situationen gått förlorad. Anestesi- och operationssituationen framkallade känslor av främlingskap och overklighet när anestesin bröt kontakten med kroppen. Situationen uttrycktes som: det var som att besöka en verkstad?, jag såg det inte som mitt ben eller som om det var mig de skar i. Att förlora kontrollen och kontakten med kroppen medförde oro över att drabbas av framtida men. Tilltro till omgivningen hjälpte patienten att hantera vårdsituationen. Den ingav förtröstan och trygghet. Misstro mot omgivningen däremot framkallade rädsla och känslor av att inte ha kontroll, vilket gjorde att patienten hade svårt att hantera sin situation.

Slutsats: Patientens möjlighet att hantera upplevelser var avhängig tilltro, inflytande samt kontroll över den egna situationen.

KOMMENTAR INGEGERD BERGBOM
Förståelse för patientens situation kan ge bättre omhändertagande

Regionalanestesi är en vanligt förekommande bedövningsmetod när äldre patienter genomgår höftoperationer. Under hela eller delar av operationen är patienten vaken och kan höra ljud från de ingrepp som görs. Känseln nedanför midjan är borta.

Patienternas utsatta situation och sårbarhet utgör motiv för forskningen. Forskaren utgår från intervjutexter där ett huvudtema och ett antal teman, som baseras på episoder, identifieras. Den dolda meningen i patienternas berättelser av dessa episoder tolkas, vilket görs utifrån ett livsvärldsperspektiv, det vill säga utifrån Benners fenomenologiska ansats och metod. Tolkningarna exemplifieras i artikeln med citat från intervjuerna.

Operationssituationen upplevs av patienterna som overklig. Misstro och tilltro till omgivningen får stor betydelse för patienternas upplevelser av situationen. Här antas att det framför allt är misstro och tilltro till vårdarna och deras vårdande som patienterna avser, både när det gäller att kommunicera smärta, obehag som upplevt hot mot sig och sin kropp och att befinna sig i ett tidsvakuum. Lagerströms (2006) forskning visar också att de vårdande relationernas innehåll och karaktär är essentiella, speciellt i det intraoperativa skedet då patienten inte har några valmöjligheter. Larsson (1993) anger fem validitetskriterier i kvalitativa studier; diskurskriteriet, heuristiskt värde, empirisk förankring, konsistens och det pragmatiska kriteriet. I den här kommentaren vill jag speciellt betona det sista kriteriet, forskningens värde och praktiska betydelse. Detta kriterium uppfylls väl.

Larsson Mauleons forskning är ett viktigt bidrag till den perioperativa kliniska vårdvetenskapen, därför att den riktar uppmärksamheten mot förståelsen av patienternas situation under anestesi och operation. Detta kan leda till att omhändertagandet i samband med operationer ytterligare utvecklas och förbättras och att dessa interventioner skulle kunna undersökas i fortsatt forskning.

Referenser:
Larsson S. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik 1993; 4:193-211.

Lagerström E & Bergbom I. The care given when undergoing operations and anaesthesia ? the patients? perspective Journal of Advanced Perioperative Care 2006;2(4):183-193.