Behövs det fler ”sluta kröka-syrror”?

Behövs det fler ”sluta kröka-syrror”?
Gunnar Bylander berättade om motiverande samtal. Foto: Kaj Nyman

För de pengar som alkoholskadorna kostar samhället skulle man kunna betala hela förskolan eller anställa 100 000 sjuksköterskor — kanske några fler ”sluta kröka-syrror”?

Seminariet i Visby där siffran presenterades hade just rubriken ”Varför finns det inga sluta kröka-syrror”. Någon finns det väl trots allt, även om den närvarande representanten för sjuksköterskekåren, Gunnar Bylander på Maria beroendemottagning i Stockholm, inte riktigt gillade benämningen.

Alkoholism är en sjukdom

Jörgen Engel är specialist på alkoholskador. Trots att han är professor emeritus har han inte övergivit läkaryrket, utan fortsätter som underläkare på en mottagning för narkotikamissbrukare i Göteborg.

Jörgen Engel kallar alkoholism en kontrollförlustsjukdom. Det är alltså en sjukdom – inte något man egentligen kan moralisera över. Med en drastisk bild kallade han det diabetes i hjärnan. Och precis som att alla som har en disposition för diabetes inte drabbas av sjukdomen, drabbas inte heller alla presumtiva alkoholister av alkoholism.

– Det finns ungefär lika många alkoholister som det finns deprimerade. Varför förskriver man då 43 gånger mer psykofarmaka än läkemedel mot alkoholism, undrade han.

Alkoholmissbruket har ökat

På seminariet presenterade Hans Wiklund, huvudsekreterare i missbruksutredningen, några siffror ur det material utredningen har tagit fram: 300 000 alkoholmissbrukare och 900 000 med så kallat riskbruk. Alarmerande är också att det tunga alkoholmissbruket har ökat med 20 procent på tio år och det tunga narkotikamissbruket med 10 procent.

Förutom otydligheten i ansvaret – kommuner och landsting ägnar sig ofta åt att spela Svarte Petter, det vill säga försöka skjuta problempersonerna mellan sig – så är bristfälliga behandlingsmetoder, dålig kompetens i vården och brister i bemötandet några av de utvecklingsområden utredningen pekar på. Utredningens förslag, som är svar på dessa brister, kommer till jul.

Förskrivningsrätt för sjuksköterskor

En av Jörgen Engels käpphästar är att snabba insatser, inte minst med hjälp av en förskrivningsrätt för sjuksköterskor när det gäller till exempel Antabus, är viktiga. ”Motivation är en färskvara”, som han sa. Men på den punkten passade utredaren. En sådan reform skulle inte lösa den stora frågan när det gäller missbruksvårdens organisering.
En ståndpunkt som fick Eva-Lisa Krabbe, förbundssekreterare i Vårdförbundet, att begära ordet:

– Förskrivningsrätt för sjuksköterskor är inte en organisatorisk fråga, utan en kunskapsfråga. Och sjuksköterskorna har den kompetensen!

Fler motiverande samtal

Gunnar Bylander arbetar på Mariamottagningen i Stockholm. Han berättade om sina möten med missbrukare, som sett hur spriten från att sprida glädje blivit någon destruktivt. De vill både sluta och fortsätta.

Han efterlyste fler förebyggande samtal på vårdcentralerna på samma sätt som man tar upp andra livsstilsfrågor som kost, rökning, motion.

– Vi har specialistkliniker i storstadsområdena, men de finns inte i övriga landet. Där spelar vårdcentralerna en avgörande roll, sa han.

Gunnar Bylander har själv samarbetat med några vårdcentraler i Stockholmsområdet, även om han nu ägnar all sin tid åt arbetet på kliniken. Han tycker att motiverande samtal kan vara mycket framgångsrika – om de genomförs på rätt sätt.

– Kommandon fungerar inte. Men kan man få samtalet dithän att den man pratar med tror att det är han själv som har kommit på att han borde minska sin alkoholkonsumtion, då har man lyckats!

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida