Blåsproblemkan vara en vårdskada

Rose-Marie Johansson konstaterar att färre patienter behöver urinkateter och får urinvägsinfektion om de får hjälp att sitta upp och kissa. ?

Både under-, fel- och över-behandling med urinkateter, KAD, är vanligt i vården och kan ge grava skador. Underbehandling leder till en uttänjd blåsa. Till exempel då patienter inte får någon kateter i urinblåsan trots att en operation drar ut på tiden. Överbehandling å andra sidan kan ge skador i urinröret och urinvägsinfektion. ?

— Vad jag kan se är detta ett område där man aldrig har informerat de drabbade patienterna om att de har fått vårdskador och därmed har de inte kunnat söka ersättning. Vi i vården har svårt att ta till oss att det är vårt ansvar, säger Rose-Marie Johansson, sjuksköterska och forskarstuderande i Jönköping. ??

Behandling med kateter är som gjort för förbättringsarbete tyckte både landstingets planeringsdirektör och Qulturum, ett centrum för utvecklings- och förbättringsarbete. Rose-Marie Johansson fick uppdraget att driva förbättringen. Hon hade då redan kunnat konstatera att det fanns stora problem på området, både på hennes egen avdelning och många andra.

Rose-Marie granskade journaler och hittade patienter som inte hade fått kateter trots långt utdragna operationer, och patienter som gått omkring med kateter i åratal utan dokumenterad indikation i journalen. ??

— Centralt i det nya arbetssättet är att ta upp alla patienter, också de svårast sjuka, och låta dem kissa sittande. Blåsan tömmer sig mycket bättre då än om man ligger och kissar på bäcken eller i flaska. Men det kan ändå vara svårt att tömma, så efteråt ska personalen kontrollera med en enkel ultraljudsundersökning, bladderscan, hur mycket urin som står kvar, och sätta en tillfällig kateter om det behövs, berättar RoseMarie Johansson. ?

En kvarvarande urinkateter sätts bara på strikt indikation med kortast möjliga behandlingstid.?

Arbetssättet är personalkrävande, men den extra tid det tar får man igen i färre komplikationer. Det handlar om att omfördela personalresurser. Det nya arbetssättet ska gälla för alla patienter på alla tre sjukhusen i landstinget och primärvården i Jönköpings län. ?

Rose-Marie är medveten om att det är svårt att få till förändringar i vården. Arbetet är långsiktigt men redan på väg att lyckas på vissa avdelningar.?

— I en studie försöker jag belysa lärmomenten i förbättringsarbetet och se om det leder till vinster för patienterna.??

På sjuksköterskedagen den 12 maj berättar Rose-Marie Johansson mer på Hälsohögskolan i Jönköping. Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening och Qulturum är med och arrangerar.