Elektroder ökar livskvaliteten

Djupelektrod-stimulering höjer livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom. Trots det används metoden mycket sparsamt.

Vid DBS, deep brain stimulation, placeras en liten elektrod i ett specifikt område i hjärnan. Elektroden stimuleras sedan elektriskt med en batteridosa under huden vid nyckelbenet.

Metoden har använts sedan mitten av 1980-talet. På patienter med Parkinsons sjukdom används metoden när läkemedlen inte längre ger tillräcklig symtomlindring. De får en jämnare rörlighet eftersom strömmen blockerar de på grund av dopaminbrist felaktiga nervimpulserna i hjärnan.

Anna Lena Törnqvist, sjuk­sköterska och medicine doktor vid avdelningen för neurokirurgi vid universitetssjukhuset i Lund, forskar kring hur dbs hos personer med Parkinsons sjukdom påverkar deras livskvalitet. Hon har bland annat visat att de efter operationen litar mer på sin förmåga i det dagliga livet.

Hon anser att långt ifrån alla som behöver får behandling. I dag behandlas årligen cirka 60-80 personer med djupelektrodstimulering. Enligt Anna Lena Törnqvist borde mellan 3 000 och 5 000 Parkinsonsjuka i Sverige opereras, om man utgår från att behovet uppstår när läkemedel börjar bli otillräckliga.

Ibland vill inte patienten. Andra gånger törs inte neurologer remittera, för tänk om något går fel under ingreppet? De neurokirurgiska klinikernas ekonomiska förutsättningar spelar också roll.

– Men många skulle förmodligen må bra av att opereras tidigare än i dag. Då skulle de slippa att förlora sociala kontakter och bli förstörda i kroppen, säger Anna Lena Törnqvist som dock påpekar att det hittills har gjorts för få studier för att veta säkert.

I dag görs ingreppet i regel mellan fem och femton år efter insjuknandet. Så gott som alla upplever en förbättring.

Effekten av DBS avtar något med tiden, med det beror främst på att sjukdomen fortskrider.