Gammal strålutrustning ger långa väntetider för cancersjuka

Patienter kan få vänta upp till nio veckor på strålbehandling vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Enligt överläkare Karin Bergmark, specialist inom gynekologisk onkologi, var den gångna sommaren den värsta hittills. På bara några månader har hon skrivit fyra avvikelserapporter om långa väntetider. Ytterligare femton rapporter på samma tema har skrivits av hennes kolleger. Det rapporterar Dagens Medicin.

Sahlgrenskas strålbehandlingsenhet har under flera år dragits med begränsad behandlingskapacitet. Köerna har succesivt vuxit och bedöms nu vara så långa att det hotar patientsäkerheten.

Tröst i stället för behandling

Enligt Karin Bergmark går mycket tid åt att trösta patienterna, i stället för att ge dem behandling. Utöver medicinska risker menar hon att den långa väntan innebär ett psykiskt lidande.

– Den läkare som ropar högst får stråltider till sina patienter, vilket inte är etiskt försvarbart. Vi pratar om det och försöker att respektera varandra, säger hon till Dagens Medicin

Utrustningen räcker inte till

Problemet grundar sig i att den tekniska utrustningen inte längre håller måttet. För att täcka behovet av strålbehandling behövs tolv strålkanoner. För tillfället är bara tio i drift, och det går långsamt att byta den gamla utrustningen.

I Västra Götaland finns strålbehandling enbart vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och på Sahlgrenska i Göteborg. Under 2010 slogs verksamheterna samman till en enhet, under Sahlgrenskas förvaltning, och man bestämde att vänta med att investera i nya strålkanoner. Dagens situation är ett resultat av det beslutet.

Patienter skickas till andra län

Trots att kliniken haft förlängda köer och remitterat ett 30-tal patienter till Jönköping och Karlstad lyckades man inte beta av kölistan inför sommaren.

Enligt Jonas Andersson (FP), ordförande i Hälso-och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, kan ytterligare patienter behöva resa till andra landsting och regioner för strålbehandling innan kapaciteten förbättrats.

– Nu måste vi ta reda på vad som har hänt och var det har brustit. Är det hos Sahlgrenska universitetssjukhuset eller hos oss på regionkansliet som bereder investeringarna? Efter det ska vi se över vad vi kan göra, både på kort och på lång sikt, säger han till Dagens Medicin.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida