Hbt-personer får egen beroendemottagning

Landets första beroendemottagning för homo- och bisexuella samt transpersoner har öppnat i Stockholm. Där skräddarsys behandlingen utifrån varje patients särskilda behov.

– Just mottagningens ”smörgåsbord” tror jag är viktigt. Vi har ofta problem av många olika slag. Att de specialister som kan behövas utöver beroendespecialisterna tas in till mottagningen så att vi själva slipper springa runt på alla olika mottagningar, säger Anders Bjärnung, informatör på Posithiva gruppen, en organisation för hiv-positiva homo- och heterosexuella män, och själv före detta missbrukare.

Hbt-certifierad personal 

På Pride-festivalen i somras gick startskottet för den nya mottagningen.

– Vi hade en gissa-din-promille-test som 800 personer svarade på och vi genomförde 300 goda samtal om de konkreta riskerna med ett för högt alkoholintag. Vi fick ett oerhört bra mottagande av de andra organisationerna som deltog på festivalen och sedan startade vi så smått, berättar säger Åsa Magnusson, sektionschef vid Beroendecentrum Stockholm, dit den nya mottagningen hör.

Det första man gjorde var att utbilda all personal i hbt-frågor och hbt-certifiera mottagningen, något som görs av Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL, enligt den modell de tog fram för vården för något år sedan.

Mer droger och alkohol 

Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från 2006 dricker hbt-personer (homo-, bi- och transpersoner) generellt mer alkohol och använder oftare droger än heterosexuella. Samtidigt är det väl känt att hbt-personer ofta upplever att de möts med fördomar och okunskap när de söker vård. De känner sig kränkta och har inte förtroende för en vanlig mottagning och riskerar på så sätt att få sämre vård eller ingen vård alls.

Mottagningen har ingen uppsökande verksamhet. Man samarbetar förstås med hbt-inriktade organisationer och vårdgrannar med hbt-inriktning och har tagit fram både patient- och personalbroschyrer om verksamheten för länets vårdmottagningar.

– Vi definierar inte vår målgrupp och ingen ska känna sig tvingad att komma till oss för att de hör till någon hbt-grupp. Men vi tar emot de som vill komma till oss oavsett läggning, bostadsort i länet eller ålder, säger Åsa Magnusson.

Ingen nedre åldersgräns

Mottagningen har alltså ingen nedre åldersgräns och behandlaren Christer Svarts särskilda förhoppning är att unga ska hitta mottagningen – då i samarbete med Maria ungdom och den personalens stora kunskap om ungdomar.

– För dem som kanske mår dåligt i en nyupptäckt sexualitet som inte följer ”den gängse” ligger det nära till hands att ta till alkohol eller droger som självmedicinering mot ångest, säger han.

Han får medhåll av  Anders Bjärnung som tillägger:

– Jag tror att mottagningen också kommer att innebära en väldig trygghet för äldre missbrukande hbt-personer som inte känner igen sig i den traditionella missbruksvården. Här kan de nog känna sig oerhört mycket hemma.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida