Hon lotsar den demenssjuke rätt

Gunilla Berg fick i uppdrag att reda ut och förbättra samarbetet mellan primärvård och kommun — nu är hon spindeln i nätet.

Mitt i jobbet med att hitta vägar till ett bättre samarbete mellan primärvård och kommun utbildade sig Gunilla Berg till demenssjuksköterska. Väldigt lägligt, eftersom ett av bekymren hon var satt att utreda var just hur demenssjuka personer skulle tas om hand på bästa sätt. Det är en sårbar grupp, och eftersom en del läkare inte är så intresserade faller de lätt mellan stolarna.

Nu finns Gunilla på Mariestads vårdcentral och är den som patienterna träffar allra först. Att de som har fått en demensdiagnos och satts in på bromsmediciner hädanefter följs upp minst en gång per år, precis som patienter med diabetes eller högt blodtryck, kommer hon att se till. Hon förmedlar också kontakt till rätt person i kommunen.

— Det är fantastiskt roligt att följa patienterna och se till att de får rätt information och blir lotsade till demenssjuksköterskan i kommunen. Det behövs någon som talar för de här patienterna som är så utsatta. De måste ha någonstans att vända sig, säger hon.

Gunilla är länken mellan vård­centralens sjuksköterskor och distriktssköterskorna i kommunen, samt mellan patienten, anhöriga och ansvarig läkare. Hon är också den som allra först möter dem som söker på grund av oro för att ha en begynnande demenssjukdom. Ingen remiss behövs — det är bara att boka tid.

När hon träffar patienten första gången, hemma eller på vårdcentralen, viker hon rejält med tid då mycket information ska ges. Patienten ska inte behöva känna någon tidspress, situationen är tillräckligt obekväm ändå. Gunilla förklarar vad som ska hända och att någon diagnos inte kommer att ställas enbart utifrån detta första undersökningstillfälle. Hon gör MMT (Mini mental test), GDS 20 (Geriatric depression scale), tar rutinprover och intervjuar anhöriga, som ofta är med.

Hon är noga med hur hon förhåller sig för att inte göra det mer obehagligt än nödvändigt. För att nå fram med all information måste hon vara lyhörd, kunna läsa av patientens kroppsspråk — och avgöra vad som är lämpligt att fråga när även en anhörig är med. Det händer att hon måste hejda den anhöriga som kan prata om patienten så att denne känner sig kränkt.

Och kampen för att de demenssjuka inte ska glömmas bort fortsätter.
Gunilla och hennes kolleger jobbar just nu med en mall Rutin för basal demensutredning för att de inte ska behöva vänta så länge på diagnos.

TIPSA OSS!
Har du en kollega som du vill lyfta fram? Skicka ditt förslag till infovardfokus@vardforbundet.se. 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida