Inte ens hälften hälsoundersöks

Inte ens hälften hälsoundersöks
Syriska flyktingar köar för att få gå ombord på en av de bussar som ska ta dem från Ungern till Tyskland. Foto: Marko Drobnjakovic/NyhetsbyrånTT

Hårt tryck. Alla asylsökande har laglig rätt till en gratis undersökning. Många landsting kan inte leva upp till det, men de som gör det ser flera fördelar.

7 oktober 2015

Det är svårt att bygga en långsiktig och kompetent asylsjukvård när flyktingströmmarna till länen snabbt och utan förvarning förändras.

?Grangärde vårdcentrals deltidsbemannade filial i den lilla industriorten Fredriksberg i södra Dalarna tog ner skylten veckan innan ett asylboende öppnade. Redan i maj hade landstinget beslutat om sparåtgärden — ungefär samtidigt som Migrationsverket i tysthet påbörjade sin upphandling av boendet. ?

Via lokalmedier fick vårdcentralen veta att närmare 190 asylsökande snart skulle flytta in. De flesta som kommer är syrier, med traumatiska upplevelser från kriget och flykten. ?

— Vi hade gärna fått besked om asylboendet några veckor i förväg, så att vi hade kunnat rigga vården på ett tillfredsställande sätt. Vi vill ju ge dem bästa tänkbara omhändertagande. I dag känns det som att vi gör det hjälpligt med de resurser vi har, säger Ann-Christin Runkvist, samordnare för vårdcentralerna i Västbergslagen.

??I början av 2000-talet hade staten och landstingen en överenskommelse om att asylsökande skulle erbjudas en hälsoundersökning. Det följdes dåligt på en del håll, i vissa landsting gjordes inga undersökningar alls. ?

Året efter kom ett direktiv från EU som gav medlemsstaterna rätt att tvångsundersöka asylsökande av folkhälsoskäl. En statlig utredning fick i uppdrag att undersöka om direktivet kunde införas i Sverige, som en lösning på det låga deltagandet.

?Men utredarna sa nej med hänvisning till den personliga integriteten. Risken för att asylsökande skulle sprida smittsamma sjukdomar var knappast större än för hemvändande turister och andra som reste in i landet. I så fall skulle alla tvångsundersökas, och det hade blivit ohållbart för vården. ??

I stället infördes 2008 en lag som gav landstingen en skyldighet att erbjuda alla asylsökande en gratis hälsoundersökning. Den betraktas som en viktig första kontakt med svensk sjukvård och ett sätt att tidigt fånga upp ohälsa — vilket är av stor vikt för en lyckad integration. Men precis som i början av 2000-talet är deltagandet lågt; bara 44 procent under 2014. Orsakerna är flera:?

  • Det är svårt att hitta personerna för att kunna skicka en kallelse.?
  • De asylsökande uppfattar inte syftet med undersökningen.?
  • Många asylsökande litar inte på myndigheter.

?För personalen finns det flera otydligheter och moraliska dilemman att ta ställning till. Lagar och internationella konventioner säger att vård ska ges på lika villkor, men asylsökande och papperslösa över 18 år har i Sverige bara rätt till vård som inte kan anstå. Var gränsen ska dras är långt ifrån givet.??

Desto tydligare är Socialstyrelsens riktlinjer, som säger att hälsoundersökningar ska innehålla kroppsundersökning, provtagning för exempelvis hiv och hepatit samt ett hälsosamtal där eventuella psykiska besvär kan upptäckas. ?

Ändå skiljer det stort mellan lands-tingen vad gäller tidsåtgång, rutiner kring kallelser, frågor om trauman och hur ofta man använder sig av externa resurser såsom tolk och kurator. Den enkla förklaringen är bristande kompetens och erfarenhet hos personalen.??

— Att jobba med asylsökande är inte högprioriterat. Inte i det här samhället, och absolut inte med de politiska vindar som blåser just nu. Men vi kan inte blunda för folk i nöd. Vi måste bli bättre och göra mer, så att alla får den vård de behöver och har rätt till.?

Det säger sjuksköterskan Ann-Marie Mitchell, ordförande i Intresseföreningen för asylsjukvård. Enligt henne behövs ”massvis med fortbildning”. I dag finns i stort sett inga kurser eller utbildningar där vårdpersonal får lära sig att hantera kulturella skillnader och psykiska trauman. ?

— Vi behöver specialistenheter i varje län som tar ett samlat grepp på asylhälsan. De kan dela kunskap med varandra och lägga långsiktiga planer gemensamt med kommuner och Migrationsverket.??

I dag är Västmanland en förebild. Men för tio år sedan visade enkätundersökningar att de nyanlända inte visste vart de skulle vända sig. Deras hälsa var märkbart sämre än den övriga befolkningens, vilket gjorde att många hade svårt att ta till sig av kommunens kurser. Integrationen gick långsamt.?

2006 beslutade landstingsstyrelsen att samla hela flyktingsjukvården under ett tak och döpa det till Asyl- och integrationshälsan.?

— I dag står vi för alla hälsoundersökningar av nyanlända. Vi sitter i Västerås men har filialmottagningar i Arboga och Fagersta, samt mobila team som besöker boenden och arbetar på vårdcentraler på alla större orter i länet, säger verksamhetschefen Pia Carlsson.?

Asyl- och integrationshälsan är dessutom en familjeläkarmottagning för asylsökande, gömda och papperslösa. De omkring 30 anställda består av allt ifrån allmänläkare och sjuksköterskor till socionomer och dietister, med erfarenhet av de särskilda förutsättningar som nyanlända bär på. ??

Även de som fått permanent uppehållstillstånd kan välja att gå dit i tre år. För många är det en trygghet att träffa vårdpersonal som man känner sig trygg med – som känner till ens livshistoria.?

Pia Carlsson beskriver det hela som positiv särbehandling, att nyanlända erbjuds en sammanhållen vårdkedja från första dagen som asylsökande till dess att man är någorlunda anpassad till svensk sjukvård.

?Ytterligare en fördel med samordningen är att de genomsnittliga vårdkostnaderna för asylsökande har sjunkit, och är bland de lägsta i landet.?

— Vår spetskompetens gör att vi kan ta hand om det mesta själva. Vi skickar få remisser och antalet vårddygn i slutenvården ligger på en relativt låg nivå för nyanlända, säger Pia Carlsson.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida