Kramgoa Paro ger allergisäker närhet
Sälen Paro gillar att bli klappad, men kräver ingen tillsyn. Han är ett mycket avancerat gosedjur med förmågan att ge demenssjuka en stunds välbefinnande.
Paro är vad som kallas en social robot. Den har fem inbyggda sensorer som känner av ljus, rörelse, ljud, läge och temperatur. Det gör att robotsälen kan ”kommunicera” med den person som tar i den; reagera på klappar, lyssna till sitt namn, visa att den hör varifrån rösten kommer och bli sömnig när det är mörkt. Paro kan också lagra olika användare så att en viss persons beröring och röst får samma reaktion nästa gång och nästa.?
— När patienten klappar sälen och Paro ger pipljud ifrån sig, lyfter huvudet och blinkar med sina stora svarta ögon då märker man att patienten ger respons. Hjärtat smälter på en gång, berättar undersköterskan Helén Lundgren vid avdelning C på den geriatriska kliniken vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Hon har gått en dansk kurs i hur man använder robotsälen i patientvården. I Danmark satsar man rejält på att införa den japanska produkten som hjälpmedel. Ett pågående projekt kallat Vær Tryg bedrivs av Teknologisk instituts center for robotteknologi i Odense. Förutom utbildningen, som leder fram till ett certifikat, har en utvärdering gjorts av hela projektet. Den visar goda resultat för demenssjuka. Att kela med Paro kan ge allt från språklig stimulering till dämpad aggressivitet. Bland annat aktiveras det kroppsegna ”må bra-hormonet” oxytocin. ?
Nu går forskare där vidare med att se om robotsälen kan vara bra för andra användargrupper. Hittills har även tonåringar med grav utvecklingsstörning fått prova att interagera med Paro.
— De första resultaten är mycket lovande. Man får en känsla av att kroppen vaknar till liv när barnen leker med robotsälen. Vi funderar även på att prova Paro tillsammans med barn och ungdomar som har svåra hjärnskador eller autism, berättar projektledaren Lone Gædt, arbetsterapeut.
Hjälpmedelsinstitutet i Sverige har testat Paro på svenska äldreboenden, men här har den haft svårt att slå igenom. Först måste det till en attitydförändring, tror Lena Borell, professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet i Stockholm.
— Vi har många fördomar mot robotar som får bränsle från sience fiction-böcker och filmer där de ofta står för något ont, säger hon.