Larmbågarna blir kvar tills vidare på rättspsykiatrin i Jönköping
Skulle ha tagits bort i veckan, men personalens protester gör att de är kvar tills frågan utretts.
Larmbågarna, som sattes upp efter mordet på en sjuksköterska 2006, bryter mot lagen enligt Socialstyrelsen som krävt att de ska tas bort.
I onsdags skulle det ha skett, men det orsakade starka protester från personalen.
Ska utredas grundligt
Efter en risk- och konsekvensanalys som arbetsgivare och fack gjorde i början av veckan beslutade förvaltningsledning vid Ryhovs sjukhus i Jönköping att i dagsläget inte ta bort bågarna. Först ska en grundlig utredning göras.
Och Vårdförbundets skyddsombud Anna Wänebring vill ha bågarna kvar.
– Jag är jätteglad att sjukhuset låter bågarna vara kvar och nu gör en grundlig utredning. Vi hittar så mycket vapen och knivar så det vore vansinnigt att ta bort larmbågarna, säger hon.
Lagar tillåter mer
Larmbågarna finns på den psykiatriska akutmottagningen, på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen, piva, och på rättspsykiatriavdelningen. De infördes 2006 sedan en sjuksköterska och kollega till Anna Wänebring mördats av en patient.
– Vi vill inte att det ska hända igen. Brukarorganisationer, närstående och patienter håller också med. Ingen tycker det är konstigt. Jag gick genom bågen på psykiatriska akutavdelningen i dag med en patient som också tyckte det var självklart, säger Anna Wänebring.
Larmbågar räknas enligt lagen som en form av kroppsvisitation som man måste ha lagstöd för. Enligt Karl-Otto Svärd, medicinalråd på Inspektionen för vård och omsorg, ger nya lagar större möjligheter till kroppsvisitation än tidigare.
Självmordsnära patienter
–Före 1 oktober fick vården bara kroppsvisitera tvångsvårdade patienter efter beslut av överläkare i varje enskilt fall. Frivilligt vårdade fick inte kroppsvisiteras. Nu kan överläkare besluta om kroppsvisitering även av patienter som vårdas frivilligt på en sjukvårdsinrättning där psykiatrisk tvångsvård kan bedrivas. På rättpsykiatriska enheter med högre säkerhetsklass kan man ha inpasseringskontroll men den gäller då patienter, besökare och pesonal, säger han.
Det kan finnas skäl att kroppsvisitera även på en psykiatrisk akutavdelning om man befarar att en patient har vapen.
- Om en tidigare tvångsvårdad patient återintas.
- Om polis kommer med en patient där primärvården fattat beslut om tvångsvård.
- För att förvissa sig om att en självmordsnära patient inte har med sig redskap för att kunna ta sitt liv.
Då kan en överläkare fatta beslut om kroppsvisitering, precis som före den 1 oktober.