Män som har sex med män mår sämre

L E Eriksson & Torsten Berglund. Health-related quality of life in homo- and bisexual men attending a sexually transmitted disease clinic in Sweden. International Journal of STD & aids 2007;18(3):207-211.

1 februari 2008

BAKGRUND: Betydande lagliga och attitydmässiga förändringar rela­terade till samkönad sexualitet har skett de senaste decennierna. Lagar om registrerat partnerskap och mot diskriminering på grund av sexuell läggning har införts, samtidigt som attityderna har blivit mer toleranta. Dessa förändringar skulle kunna antas medföra positiva effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten hos män som har sex med män (msm). Även om ett flertal tidigare studier har fokuserat på hälsorelaterad livskvalitet hos hivpositiva msm är kunskaperna om hälsorelaterad livskvalitet hos män utan känd hivinfektion begränsade.

SYFTE: Att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hivnegativa msm samt undersöka huruvida skattningen av denna ändrat sig mellan åren 1996 och 2004.

METOD: Materialet samlades in vid Venhälsan, Södersjukhuset i Stockholm, en klinik som vänder sig till msm med rådgivning, diagnostik och behandling avseende sexuellt överförbara infektioner. Tre material användes: 1) 164 hivnegativa msm undersökta 1996, 2) 201 hivnegativa msm undersökta 2004 och 3) 72 hivpositiva män, varav 96 procent msm, undersökta 1993-1995. Publicerade data från ett svenskt tvärsnitt av män användes också som jämförelse­material. Hälsorelaterad livskvalitet mättes med Swed-qual, ett svenskt livskvalitetsinstrument. Data analyserades statistiskt.

RESULTAT: I jämförelse med män generellt skattade de undersökta hivnegativa msm sin hälsorelaterade livskvalitet sämre vad gäller emotionella aspekter, tillfredsställelse med familjeliv, relation till partner och generell hälsa, men bättre vad gäller fysiska aspekter. Det fanns inga säkerställda skillnader i de emotionella och familjerelaterade livskvalitetsaspekter­na vid jämförelse mellan hivpositiva och hivnegativa msm, men däremot hade de hivnegativa männen bättre fysisk hälsorelaterad livskvalitet och generell hälsa. Inga uppenbara skillnader kunde ses vid jämförelse mellan grupperna hivnegativa msm undersökta 1996 respektive 2004.

SLUTSATSER: Studien tyder på att msm i ett svenskt storstadsområde har en negativt påverkad emotionell hälsorelaterad livskvalitet och att detta inte förändrats över en åttaårsperiod. Resultaten stöds av andra studier. Bidragande faktorer till denna påverkan skulle kunna vara internaliserad homofobi och den stress som är relaterad till att höra till en minoritet, men också upplevelse av stigmatisering och diskriminering samt den ökning av våld och hot om våld som konstaterats i internationella och nationella undersökningar. Positiva förändringar gällande lagliga aspekter och omgivningens attityder kanske också tar längre tid att få genomslag i gruppen än de åtta år som förflutit mellan mätningarna.

FINANSIÄRER: Centrum för vårdvetenskap vid Karolinska institutet, Stockholms läns landsting och Södersjukhuset.

 

KOMMENTAR: GERD RÖNDAHL

Attitydförändringar tar tid

Livskvalitet är ett brett och mycket omdebatterat begrepp på grund av definitionssvårigheter. En definition är att livskvalitet är ett subjektivt välmående, det vill säga individens egen uppfattning om hur viktiga behov, mål och önskningar är uppfyllda. Livskvaliteten är relaterad till de funktionella domänerna fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande (Dixon et al 2000, Swenson och Clinch 2000 och Snaith 2003). Med denna definition i tankarna borde väl resultatet att män som har sex med män (msm) uttrycker en sämre hälsorelaterad livskvalitet, jämfört med män från den generella befolkningen, inte förvåna någon som har erfarenhet av eller kontakt med msm. Men det är ändå ett viktigt resultat eftersom det ger ökad kännedom om livssituationen för män som har sex med män, oavsett om individen är hiv-positiv eller hiv-negativ.

Eriksson och Berglund skriver i sin bakgrund att toleransen har ökat under 2000-talet tack vare anti-diskrimineringslagar och partnerskapslagen. Informationen kan ifrågasättas eftersom våld och hot om våld på grund av sexuell läggning ökat med 76 procent under åren 2000-2003 enligt HomO (2004). Vilket ju kan betyda att toleransen officiellt och juridiskt har ökat, men sannolikt inte bland allmänheten. Eriksson och Berglund belyser motsägelsen i sin slutsats då författarna poängterar att attitydförändringar i omgivningen sannolikt tar betydligt längre tid än de åtta år som har passerat mellan mätningarna.

Erikssons och Berglunds studie är väl genomförd och högst relevant för all klinisk verksamhet. Studien är ett viktigt tillskott till vården, både för förståelsen för hivpositiva mäns livssituation och bemötandet av dem, liksom av andra män som har sex med män.

Gerd Röndahl
fil dr och sjuksköterska,
Uppsala universitet

Referenser:

Dixon T med flera. Psychosocial experiences of cardiac patients in early recovery: a community-based study. Journal of Advanced Nursing 2000;31(6):1368-1375.

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO 2004. www.homo.se/o.o.i.s/2290.

Snaith R P. The hospital anxiety and depression scale. Health and Quality of Life Outcome 2003;1:29
(webbpublicering).

Swenson J R, och Clinch J J. Assesment of quality of life in patients with cardiac disease: the role of psycho­somatic medicine. Journal of Psycho­somatic Research 2000; 48:405-415. 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida