Många får utstå stor smärta
Att inte få smärtlindra tillräckligt under sen abort är frustrerande, tycker barnmorskor och sjuksköterskor.
Drygt en gång i veckan tar barnmorskorna och sjuksköterskorna på Södersjukhusets avdelning 72 hand om en kvinna i sen abort. För dem är det en viktig, meningsfull och självklar arbetsuppgift. Men de tycker att det är frustrerande att inte alltid kunna ge effektiv smärtlindring.
??Frustration över att inte kunna ge tillräcklig smärtlindring var också något de 21 barnmorskorna och sjuksköterskorna tog upp i barnmorskan Inga-Maj Anderssons första studie i sitt avhandlingsarbete. I sin magisteruppsats 2008 om smärtlindring under sen abort fann hon att 63 procent av 122 kvinnor angav Vas sju eller högre på den tiogradiga skalan någon gång under aborten. Riktlinjerna på det studerade sjukhuset angav fyra som riktmärke för att ge smärtbehandling.
?— Det är bedrövligt och förskräckligt sorgligt att kvinnorna inte får tillräcklig smärtlindring. Tekniskt borde det vara enkelt, säger Catharina Zätterström, Barnmorskeförbundets expert på abortfrågor.?
En procent av de aborter som görs i Sverige är sena, alltså efter vecka tolv.?
På Södersjukhusets avdelning 72 kapar morfin smärttopparna. Man ger även paracervikalblockad, PCB, fast kvinnorna kan få vänta ett tag för läkaren är ofta upptagen.?
— Lustgas vore bra men vi har inte den ventilation som krävs och PCB, som vi barnmorskor lärt oss, har vi inte delegering på här, säger Camilla Ekström som arbetat på avdelningen i 14 år. ??
Sjuksköterskan Johanna Gunnartz säger att det är viktigt att i inskrivningssamtalet förbereda kvinnan på att det kommer att göra ont, men att personalen självklart är där och stöttar och lindrar så gott de kan. Vid abort för missbildning frågar de också om kvinnan vill se fostret efteråt. ?
— När smärtan har lagt sig vill många det och kanske ta ett foto eller få ett fotavtryck. Fortfarande efter 20 år kan jag få tårar i ögonen då jag lämnar över den lilla vita korg där vi lägger fostret, säger sjuksköterskan Lena Ljungvall.
?Medicinskt är det ett foster, men om kvinnan vill säger de barnet. De betonar att fostret inte är livsdugligt och berättar om kremeringen efteråt. Askan sprids i en minneslund på Skogskyrkogården, om kvinnan inte önskar något annat.??
Personalgruppen är väl sammansvetsad. Det är lätt att direkt prata igenom jobbiga upplevelser med en kollega. Det kan vara en stor blödning, en ruptur, att kvinnan mår väldigt dåligt eller har mycket ont.?
— För oss känns det skönt om kvinnan har någon med sig, men alla vill inte det. Vi har alltid flera patienter samtidigt och det känns svårt att vi inte alltid kan vara med så mycket som kvinnan kan behöva, säger barnmorskan Åsa Johansson.
?Sverige har haft fri abort sedan 1975, varför kvarstår sådana brister i smärtlindringen?
?— Abort ses fortfarande som fult och skamligt och det bidrar nog till en inställning att de får tåla lite smärta. Tyvärr är det svårt att göra studier där man mäter patientsmärta. Förhoppningsvis kommer vi i pågående studier fram till en smärtlindringsmodell som kan implementeras på alla håll, svarar Kristina Gemzell Danielsson, professor på institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet, abortexpert och Inga-Maj Anderssons huvudhandledare.
Så här görs en sen medicinsk abort
Efter ett inskrivningssamtal tar kvinnan tablett mifegyne, går hem och kommer tillbaka två dagar senare. Då får hon fyra cytotec vaginalt för att sätta i gång förloppet och sedan två tabletter var tredje timme. Kvinnan börjar blöda, aborten har satt fart, och så småningom stöter kroppen ut fostret.