Nya flöden på akuten

Den svenska akutsjukvården saknar inte kompetens och egentligen inte heller resurser. Däremot behöver strukturerna kring flödena före, under och efter akutbesöket förändas konstaterades på konferensen Akutsjukvård 2009.

1 april 2009

Runt 80 personer från små och stora sjukhus runt om i landet samlades på tisdagen i Stockholm för den första av två konferensdagar. De olika talarna poängterade från olika synvinklar bristerna i dagens system, vad som kan göras bättre och vad som kan göras betydligt bättre.

– Teamwork är framtiden för akutsjukvården, sa Lars Ottosson, sjuksköterska på Universitetssjukhuset MAS akutmottagning.

Som exempel nämnde han hur akutmottagningens personal i samarbete med de biomedicinska analytikerna på Klinisk kemi analyserade vissa blodprover i egna instrument på akuten. Kostnaden för att analysera standardprover minskade från 140 till 15 kronor per patient – och svarstiderna kortades.

Före

Maaret Castrén, professor i akutsjukvård vid Karolinska institutet fortsatte att prata om processerna i det prehospitala omhändertagandet.

– I Sverige får i princip alla som ringer 112 en ambulans, då larmoperatörerna inte får hänvisa till taxi. Samtidigt får närakuterna bara ta emot gående patienter, så vad händer med den som ringer SOS Alarm med en stukad fot?

Hon berättade om att man i Helsingfors lämnade 30 procent av patienterna som ringde efter ambulans hemma, efter en medicinsk bedömning på plats och ibland efter diskussion med en läkare specialiserad i prehospital medicin.

Ett pågående projekt i Nacka visar att 47 procent av ambulanspatienterna kunde köras direkt till en geriatrikavdelning för inskrivning – utan att först behöva vänta flera timmar på akuten.

Under

Väl på akuten kan köerna undvikas om man bara tänker i processer, ansåg Sven Lethvall, överläkare vid Akutcentrum på Universitetssjukhuset MAS och upphovsman till ADAPT, adaptivt processtriage. Han berättade om de köer som uppstår på akuten när en ”långsam patient” med ett komplext handläggande stoppar upp för de patienter som kan handläggas snabbt.

– De får vänta i tolv timmar på en handläggning som kanske tar fem minuter. Vill man ha ett system som skapar köer så kan man fortsätta att ha det så här för det har inte fungerat på 100 år.

Svaret på köproblematiken är enligt Sven Lethvall i stället att dela upp flödena på akuten i olika processer utifrån handläggning, enkel hemgång, komplex hemgång, inläggning och inläggning efter akut behandling.

Efter

För att de processer som startas på akuten och i den prehospitala vården ska kunna flöda på måste det även till förändringar inne på sjukhuset, ansåg Göran Örnung, överläkare och flödesägare i akutmedicin vid Capio S:t Görans sjukhus.

Han pratade om dagens rondsystem och den anhopning av arbete, kaos och väntan som uppstår på vårdavdelningarna efter lunch när alla patienter ska skrivas ut samtidigt.

– Genom att anpassa ronderna på avdelningarna kan man tidigt frigöra platser för patienter från akuten. Det har vi lyckats med och nu skriver vi ut 47 procent av våra patienter före klockan tolv i ett jämnt flöde samtidigt som vi skriver in 43 procent före samma klockslag.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida