Omvårdnad

Nya riktlinjer ska motverka trycksår vid bukläge

Nya riktlinjer ska motverka trycksår vid bukläge
Hud som utsätts för tryck mot underlaget, benutskott som rör madrassen och områden som riskerar att påverkas av saliv – det är högriskområden för trycksår. Foto: www.skintghent.be/en

Covidpatienter som får andningsstöd läggs ofta i bukläge. Det förbättrar syresättningen, men ökar också risken att patienten drabbas av trycksår och andra påfrestningar på huden. Nu har forskare tagit fram globala riktlinjer för hur problemen kan förebyggas.

3 december 2020

Tidigare studier har visat på kunskapsluckor bland vårdpersonal när det gäller att förebygga trycksår och andra påfrestningar på huden. Coronapandemin har gjort kunskapsbehovet mer akut. Samtidigt arbetar intensivvårdspersonalen under stor press med svårt sjuka covid-19-patienter.

Många intensivvårdade covidpatienter utvecklar akut andningssvikt, ARDS, och behöver därför andningsstöd. Bukläge ökar patientens förmåga att syresätta sig och har blivit en viktig del av behandlingen. Samtidigt innebär positionen en större risk för hudskador.

Huden extra känslig vid sjukdom

– Många covidpatienter har flera olika besvär. De har en pågående infektion i kroppen, dålig syremättnad och behöver andningsstöd under lång tid. Allt det gör huden mer känslig. Lägger man sedan till ökat tryck på utsatta delar av kroppen så innebär det en stor risk för trycksår, säger Dimitri Beeckman, specialistsjuksköterska inom hud och gästprofessor vid Örebro universitet.

Skiss på en kropp där riskområden för trycksår är utpekade med grön prickar
Hud som utsätts för tryck mot underlaget, benutskott som rör madrassen och områden som riskerar att påverkas av saliv – det är högriskområden för trycksår. Foto: www.skintghent.be/en

Under coronapandemin har vårdpersonal över hela världen kontaktat Dimitri Beeckman och hans forskargrupp för att be om hjälp med hur covidpatienter i bukläge ska tas om hand för att undvika trycksår och andra hudproblem. Tillsammans med Anika Fourie, doktorand vid universitetet i Ghent, har han lett ett arbete med att ta fram nya globala riktlinjer för att förebygga påfrestningar på huden hos patientgruppen. Riktlinjerna är praktiskt inriktade och avslutas med en checklista.

– Tidigare riktlinjer kring bukläge har varit väldigt teoretiska. De här nya riktlinjerna är mer hands on och gör det tydligt hur man förebygger trycksår och hudskador i just den här patientgruppen. Vi har samlat ihop information i ett konkret dokument som kan börja användas i vården direkt, säger Dimitri Beeckman.

Saliv skadar huden

Bild på sjuksköterskan och forskaren Dimitri Beeckman
Specialistsjuksköterskan Dimitri Beeckman är forskare vid universitetet i Ghent i Beligen och gästprofessor vid Örebro universitet. Foto: Universitetet i Ghent.

Covidpatienter i bukläge löper inte bara risk att utveckla regelrätta trycksår till följd av långvarigt tryck från underlaget. Huden riskerar också att skadas av tryck eller skav från medicinsk utrustning, från tejp som dras av eller av att huden rivs när patienten vänds i sängen. Just covidpatienter med andningsstöd kan också få hudproblem av väta.

– Intuberade patienter producerar en hel del saliv, särskilt när de ligger på mage. Det gör att ansiktshuden riskerar att ta skada.

Risk för sepsis

Skador på huden kan börja som små lesioner för att sedan utvecklas till djupa infekterade sår. I värsta fall leder infektionen till sepsis och patienten riskerar att dö. Även om det inte går så långt kan såren göra att det blir svårare att lägga patienten i bukläge, vilket inverkar på behandlingen vid covid-19.

– Såren kan kräva behandling under lång tid. Det belastar både patienten, vården och på sikt hela samhället eftersom det också finns en ekonomisk aspekt, säger Dimitri Beeckman.

FAKTA

De nya riktlinjerna och checklistan är en del av en större studie om bukläge, PRONEtect study, som är ett samarbete mellan universiteten i Örebro och belgiska Ghent. Örebro universitet håller på att lansera Swedish Skin Integrity Research Group, en nationell forskargrupp som kommer fokusera på att bygga upp och implementera evidensbaserad sår- och hudvård i den svenska sjukvården.

Riktlinjerna och checklistan håller just nu på att översättas till bland annat svenska. Tills vidare finns dokumentet att läsa på engelska här: https://users.ugent.be/~dibeeckm/pronetect/pronetect.pdf      

Det viktigaste är att identifiera högriskområden på patienten och skapa medvetenhet om riskerna, enligt Dimitri Beeckman.

– Hudområden som utsätts för tryck mot underlaget, benutskott som rör madrassen och områden som riskerar att påverkas av saliv – det är högriskområden. Områden som kommer i kontakt med medicinsk utrustning, slangar och katetrar behöver också skyddas så att huden inte kommer i direkt kontakt med utrustningen, säger han.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida