Ojämn kamp mot ?drogerna

Ojämn kamp mot ?drogerna
Illustration: Gunilla Elam

Nya droger. Nya substanser flödar in via internet och döden kan finnas paketerad i ett harmlöst kuvert. Till sjukhusens akutmottagningar kommer patienter förgiftade av droger som personalen aldrig har hört talas om.

7 oktober 2015

Ambulansen kommer till akutintaget med en intox. Patienten är kanske medvetslös, kan ha kramper eller hög feber. Sjuksköterskan Åsa Svensson vid akuten på Visby lasarett har varit med om det flera gånger. Men hon står inte handfallen.?

— För oss är det självklart att se till att vitala funktioner fungerar. Det vi är bäst på är ju det akuta omhändertagandet, säger hon.?

Däremot händer det ofta att hon inte vet vilken drog patienten har tagit. Det finns mängder att välja på.??

De kallas nya psykoaktiva substanser; NPS, drogerna som väller in via internet. I ett laboratorium på 1980-talet letade kemiprofessor John W Huffman och hans forskarteam efter cannabinoider utan hallucinogena effekter. Målet var att hitta smärtstillande läkemedel för användning i bland annat cancervård. Resultatet blev hundratals syntetiska cannabinoider som uppfinningsrika kemister med helt andra avsikter kom att utveckla till droger. 2004 kom spice.

Ett par år senare fick utredaren Anders Persson på Folkhälsomyndigheten en ny arbetsuppgift. Han skulle följa utvecklingen av nya droger. På den tiden kom rapporter om ett tiotal substanser per år från länderna inom EU. I fjol fick EU:s drogmyndighet, EMCDDA, in 101 sådana rapporter och numera följer tre utredare på Folkhälsomyndigheten utvecklingen.

Människans uppfinningsrikedom vet knappt några gränser och myndigheter och lagstiftare har svårt att hålla jämna steg med kemisterna, oftast från Kina och andra länder i Asien. När en substans har narkotikaklassats skapar de snabbt andra, nästan likadana.?

Uppfinningsrikedomen gäller inte bara nya droger, den som eftersträvar ett rus hittar också nya sätt att använda etablerade substanser. Som tramadol. Unga grabbar från Malmös förorter fick det utskrivet mot smärta i rygg eller knä och upptäckte att medicinen förstärkte effekten av cannabis. Nu har tramadol blivit en ny favoritdrog bland unga i Malmö. ?

De senaste åren har också rapporterats om dödsfall efter överdoser av ett smärtstillande plåster. Fentanylplåster stjäls — ibland direkt från patienters hud, ibland ur soporna från ett äldreboende. Enligt Giftinformationscentralen används de i strimlad form för att röka, tugga eller lägga i tepåsar.

??Giftinformationscentralen är en viktig länk i kampen mot drogerna. Där tar de emot samtal från personer som har tagit droger, oroliga anhöriga och, inte minst, sjukvårdspersonal som behöver snabba råd om hur de ska agera om en patient är påverkad av en drog de inte känner till. All information förs in i en databas som innehåller behandlingsriktlinjer.

?Länderna inom EU rapporterar om nya droger till drogmyndigheten EMCDDA. En tredjedel av rapporterna kommer från Sverige, enligt Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det beror inte på att drogproblematiken är värre här än i övriga Europa, snarare på att Sverige är bra på att upptäcka, samla in, analysera och rapportera om de droger som finns.

?Mycket kräver samarbete. Nätverket Nadis är ett exempel där Folkhälsomyndigheten samverkar med beroendevården, åklagare och olika myndigheter för att kartlägga den aktuella narkotikasituationen i Sverige. ?

Ett annat exempel är Strida-projektet. Strida står för Samverkansprojekt kring toxicitetsutredning och riskbedömning av internetdroger baserat på laboratorieanalyser. Det är ett samarbete mellan Giftinformationscentralen och Karolinska universitetslaboratoriets avdelning för klinisk farmakologi som riktar sig till sjukhusens akutmottagningar.

?Blod- och urinprover från förgiftade patienter skickas direkt till farmakologilaboratoriet.?

Apotekaren Matilda Bäckberg delar sin arbetstid mellan Giftinformationscentralen och Strida-projektet. ?

— Med de nya drogerna följer ingen bipacksedel så det är svårt att förutse vilka effekterna är innan de märks, men vi försöker dokumentera effekterna av akut förgiftning för att få en bild av vad en överdosering innebär, säger hon.?

Strida-projektet har vuxit under de fem år det har pågått och numera analyseras flera hundra prover per år. ??

För några år sedan handlade många av samtalen till Giftinfor­mationscentralen om drogen MDPV och om uppvarvade, agg­ressiva patienter som viftade och slogs, berättar Matilda Bäckberg. Nu heter substanserna i stället ?-PPP, ?-PHP, ?-PVP, ?-PBP, MDPBP. Eller något annat.?

— Vi får också in oroväckande många rapporter om fentanylanaloger. De påminner om fentanyl men man vet ännu inte om de är mer eller mindre potenta. Däremot vet man att det är en opioid och att en överdos är svår att överleva, säger Matilda Bäckberg. ?

EMCDDA skriver i årets läges­rapport att drogrelaterade skador och dödsfall ökar i Europa. Myndigheten tror att det beror på de nya drogerna.

??Läs mer: www.emcdda.europa.eu  


Tusentals analyser varje år
När narkotikabrott misstänks skickas proverna till Rättsmedicinalverket.

Där, på Sveriges enda rättskemiska laboratorium, utvecklar kemister ständigt nya analysmetoder. Sedan LC-MS-TOF-tekniken kom (Liquid chromatography time-of-flight mass spectrometry) har det blivit möjligt att spåra droger som MDPV och spice i urin eller blodprov.

I jakten på nya psykoaktiva substanser analyserar de tusentals prover varje år. Lena Ström är biomedicinsk analytiker och ansvarig för en del av de analyser som görs i urin.

— Vi skyndar oss att föra in nya droger på våra bevakningslistor, men takten har ökat och det är svårt att hinna uppdatera analysmetoderna. Numera registreras omkring 100 substanser i Europa varje år, säger hon.

Med LC-MS-TOF kan man skapa ett referensbibliotek över kända substanser och söka efter dem, men tekniken kan också användas för att identifiera substanser som är okända för laboratoriet. Ett stort antal olika substanser kan identifieras i ett enda urin- eller blodprov.

Vilka droger som är populära märks tydligt vid Rättsmedicinalverkets laboratorium. På listan över de vanligaste substanserna i urinprov finns metylfenidat, ett läkemedel som förskrivs legalt vid behandling av adhd, men som också kan missbrukas.

Några substanser det talas om

  • Alfa-PVP – liknar MDPV, men verkar ha en svagare effekt.
  • Desomorfin — Krokodil eller den ”ryska dödsdrogen”. Ger fjälliga hudskador och sägs fräta sönder huden. Symtom som nämns är gråaktig hy, bölder och i värsta fall synliga benpipor.
  • Mefedron — en substans som ligger nära katinon som är den verksamma substansen i kat. Effekten har beskrivits som en blandning mellan ecstasy och amfetamin.
  • MDMA eller ecstasy — gör att hjärnan överproducerar serotonin. Effekten har beskrivits som: ”först jätteglad, sedan jätteledsen.”
  • MDPV — metylendioxipyrovaleron. Vitt eller gulaktigt pulver som ger liknande effekter som amfetamin och ecstasy. Kan ge akuta psykosliknande tillstånd.
  • MT-45 — har effekter liknande opioider med sedering, analgesi och andningsdepression. Kan även leda till nedsatt hörsel.
  • PMMA — amfetaminliknande substans som liknar ecstasy, men är betydligt farligare. Kallas ibland för Superman. Ger värmeslag, förvirring och angriper kroppsliga organ.
  • Skunk — ett cannabispreparat med stark doft och höga halter av THC (delta-9-tetrahydrocannabinol). Risken att drabbas av psykos är högre än vid vanligt cannabis.
  • Spice — torkade örter eller växtdelar där den syntetiska cannabinoiden har tillsatts. Symtom som rinnande nästa, hosta, irriterad hals, extrem trötthet och ångest kan uppstå.
  • 3-MMC — tillhör gruppen katinoner. Ger hög puls och högt blodtryck. Kan leda till nedsatt syn.

Källor: Drugsmart, Läkartidningen, Länsstyrelsen i östergötland, Läkemedelsverket, Internetmedicin

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida