Ökad belastning på ambulansen efter Emils död?

Ökad belastning på ambulansen efter Emils död?
Möjligheten att dirigera om till andra transportsätt när ambulans inte behövs, är mycket begränsade.

Emil Linnells död kan ha lett till att ambulanser skickas även om det inte är motiverat. Då är risken att det inte finns någon ledig ambulans när det verkligen behövs.

Ambulanssjuksköterskan Josefine Marqvard, som jobbar på ambulansen i Hägersten i Stockholm, har en känsla av att SOS Alarm efter den ödesdigra felbedömningen är mer benägna att skicka ambulans nu än tidigare. 

—    Jag har inga siffror, det är mer en känsla många inom verksamheten delar att det har blivit fler resor. Och jag har full förståelse för det, det är jättesvårt att göra en adekvat bedömning på telefon, säger hon.

Långt ifrån målet 
 
Problemet är att det kan leda till att det inte finns någon ambulans ledig när det verkligen behövs. I Stockholm är tidsmålet att en ambulans ska nå fram till 90 procent av ärenden med prioritet 1 inom tio minuter. Det målet är de nu långt ifrån.

Samma diskussion fördes i höstas eftersom de redan då hade långt kvar till målet.

— Risken med ett ökat antal resor och samma antal ambulanser är att vi kommer ännu längre från vårt tidsmål, säger Josefine Marqvard.

Små möjligheter att dirigera om

Möjligheten att dirigera om patienter som inte behöver ambulans till andra transportsätt är mycket begränsad, konstaterar hon.

— Vi kan föreslå att de ska söka annat transportsätt eller annan vårdnivå men enligt direktiv från vår ambulansläkare ska alla patienter som vill få åka med oss till sjukhus. Risken med detta är att andra mer akuta ärenden får en förlängd väntetid på ambulans.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida