”Omorganisationer ger inte bättre effektivitet”

Hur får vi effektivare vård med bibehållen kvalitet? Så löd frågan till ett gäng debattglada paneldeltagare under Almedalsveckan. Vårdförbundet efterlyste ett bättre utnyttjande av befintlig kunskap, inte minst inom äldrevården.

Nyligen presenterade SKL, Sveriges kommuner och landsting, en rapport om utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Den var utgångspunkten för en debatt i Almedalen i går eftermiddag. Hur ska vården bli effektivare utan att det går ut över kvaliteten i vården, var frågan.

I debatten deltog representanter från Region Skåne, Landstinget Blekinge, socialdepartementet, Capio, Läkarförbundet och Vårdförbundet.

De flesta var ense om att framtidens effektivitetsförbättringar inte kommer att nås genom omorganisationer utan att de i huvudsak måste ske genom ständiga förbättringar inom givna ramar.

– Det finns väldigt mycket att göra inom befintliga organisationer och det måste finnas en väldigt god anledning till att göra om dem. För att kunna utveckla vården är det viktiga att människorna som jobbar där är trygga, sade Gunnar Németh, vd för Capio AB.

”Många har farit illa”

Ingrid Frisk, vice ordförande i Vårdförbundet, påpekade att många har farit illa av de stora strukturförändringar som 90-talets finanskris tvingade fram inom vården. Då menade hon inte i första hand personalen utan fram för allt de äldre och multisjuka. De får i dag ofta passera en mängd olika vårdformer utan att någon tar det övergripande ansvaret och där patientens behov, snarare än ekonomin, står i centrum.

Inte minst är hon kritisk mot hur vården av de äldre utvecklats sedan Ädelreformen, då kommunerna tog över ansvaret från landstingen. Hon anser att en av förklaringarna till att vården av de äldre inte fungerar som det var tänkt är att mycket av den kunskap som redan finns inom vården inte används. Framförallt inte där den som bäst behövs.

– Det handlar om äldre som många gånger är multisjuka med stora vårdbehov, där kunskapen närmast de gamla är alldeles för låg i dag.

”Specialistutbildade efterfrågas inte”

I en intervju efter debatten utvecklade hon sina tankegångar.

– Trots att specialistutbildningen för vård av äldre funnits länge är det få som har gått utbildningen. Och de som har gjort det upplever att deras kunskaper inte tas tillvara. Deras kompetens efterfrågas inte och värderas inte lönemässigt, vilket Vårdförbundet tydligt visade under konflikten.

Ingrid Frisk betonade också att vården kan bli betydigt effektivare om större resurser satsas på att främja och förebygga hälsa.

– Vi måste möta de stora folksjukdomarna genom att minska tobak- och alkoholkonsumtionen och få folk att motionera mer.

Kvalitetsregistren kan utnyttjas bättre

Under debatten framförde flera av deltagarna vikten av att utnyttja de olika nationella kvalitetsregister som vuxit fram inom vården. I dag finns det  69 sådana register. Genom dem stimuleras vårdgivarna att ge bättre och effektivare vård, ingen vill vara sämre än den andra.

– Men det är viktigt få med de mjukare värdena i de öppna jämförelserna, inte bara medelvårdtid och rent medicinska resultat. Det behövs ett större fokus på resultaten i form av  upplevd kvalitet, smärtfrihet, nöjdhet och andra parametrar, sade Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig i socialdepartementet.

I dag finns det bara ett kvalitetsregister som mäter omvårdnaden. Det är Senior Alert, där registreringar av trycksår, fall och nutrition görs på individnivå, oavsett om patienten vårdas i landstingets eller kommunens regi.