Sjuksköterskans goda intentioner ledde fel
Patienten led svårt och sjuksköterskan ville ge henne omedelbar hjälp. Samtidigt kände han sig stressad. Två nätter i rad gav han henne därför mångdubbelt för hög dos av Stesolid.
En 51-årig kvinna som bodde på ett kommunalt äldreboende var svårt sjuk i amyotrofisk lateralskleros (als). Hon uttryckte sig med ljud eller med huvudrörelser via en digital textapparat som vårdarna skrev på.
Kvinnan hade problem med andningen och var ordinerad 0,25 till 0,5 ml av injektion Stesolid 5 mg/ml som andningsdämpande. En natt hade hon svårt att sova, med uppenbara smärtor och svår oro och ångest. Sjuksköterskan gav henne då Stesolid i olika former vid flera tillfällen, sammanlagt 20 mg Stesolid.
Två nätter senare var patienten återigen mycket orolig. Samma sjuksköterska tjänstgjorde den natten. Han gav då 51-åringen 15 mg T Stesolid som han krossade och gav i hennes sond. Injektionsvätskan hade tagit slut. Senare under natten gav han henne 10 mg till, också då i tablettform.
De höga läkemedelsdoserna gjorde kvinnan mycket trött och orolig dagarna efter. Socialstyrelsen anmälde sjuksköterskan till Ansvarsnämnden.
Sjuksköterskan skrev i sitt yttrande att patienten hade svårt att uttrycka sig på grund av sin sjukdom. Hon uttryckte sig med olika ljud och kommunicerade via en digital textapparat där vårdaren skrev och kvinnan nickade. Det var ofta svårt att tolka hennes svar.
Den första natten gav han patienten läkemedel enligt ordination men då hon vid midnatt fortfarande var orolig och ångestfylld gav han henne två tabletter Stesolid à 5 mg. När hon tre timmar senare hade ont och sov oroligt fick patienten Klysma Stesolid 5 mg eftersom injektionsvätskan hade tagit slut.
Sjuksköterskan påpekade att det extra vak som kvinnan tidigare hade haft nattetid för att bli lugnare var indraget och att det förmodligen gjorde henne mer orolig.
Enligt sjuksköterskan var patienten också den andra natten mycket orolig och skrek och larmade flera gånger. Själv ansvarade han den natten för 74 boende: 29 personer i ett servicehus, 9 vid ett demensboende och 36 på det sjukhem där kvinnan bodde. Kvinnan hade det mycket svårt, sjuksköterskan ville ge henne omedelbar hjälp samtidigt som han kände sig mycket stressad och det rådde oklarhet om vilken läkare som skulle kontaktas. Därför gav han 51-åringen för höga doser vid två tillfällen den natten.
HSAN skriver i sin bedömning att sjuksköterskan hade goda intentioner men överskred sina befogenheter då han kraftigt överdoserade den ordinerade läkemedelsdosen. När han inte kontaktade vare sig jourhavande läkare eller ahs (det avancerade hemsjukvårdsteamet) utsatte han patienten för en klar risk att drabbas av ytterligare andningsproblem, anser nämnden och ger honom en varning. Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 2005/3291:B4).
KOMMENTAR:
Sedering inte alltid effektivast
? Det är just i den här typen av fall med svåra och obotliga sjukdomar i framskridet stadium, då personalen kan känna att patienten är plågad och de ordinerade läkemedlen inte räcker, som det är så viktigt att ha tillgång till den palliativa kompetens som ett ahs-team står för. Situationer som denna är ofta svåra för alla, även för en van distriktsläkare.
Det säger Bertil Axelsson, överläkare på kirurgkliniken vid Östersunds sjukhus och en i ahs-teamet Storsjögläntan med hela Jämtland som upptagningsområde. Han har också disputerat på palliativ vård.
? Det enda sjuksköterskan gjorde rätt var att notera att patienten led. Hade han ringt en läkare kunde de tillsammans ha diskuterat eventuella orsaker till oron och möjliga åtgärder.
Koldioxid- och urinretention, förstoppning, ensamhet och
övergivenhetskänslor kan också ge kraftig oro och ångest. Men sedering är inte alltid den effektivaste behandlingen.
? Inte sällan får man gå en balansgång mellan att lindra lidande och orsaka biverkningar. Stesolid kan lindra för stunden, men det finns de som reagerar med ökad agitation och större oro på det medlet, säger Bertil Axelsson.