Smer vill öppna för passiv dödshjälp

Flertalet av medlemmarna i Statens medicinsk-etiska råd ställer sig bakom förslaget om passiv dödshjälp. Det framgår när en skrivelse om avgöranden i livets slutskede i dag lämnas till regeringen.

Förslaget om passiv dödshjälp i vissa fall presenteras i det diskussionsunderlag som offentliggörs ihop med skrivelsen och som är tänkt att stimulera debatten.

Arbetsgruppen lyfter fram en grupp obotliga sjukdomar som ofta upptäcks långt innan de leder till döden och som utvecklas med allt svårare fysiska och ibland mentala symptom till dess att patienten avlider.

I dessa speciella fall, anser arbetsgruppen att den patientansvariga läkaren bör ha rätt att på patientens begäran skriva ut läkemedel i sådan dos att patienten ges möjlighet att själv avsluta sitt liv.

Före en sådan förskrivning måste dock en annan läkare också ha gjort en noggrann prövning och kontroll.

Vilande förslag om livsslutsdirektiv

Flertalet av rådets ledamöter och sakkunniga stödjer arbetsgruppens bedömning och anser att frågan bör utredas vidare. Men några har bland annat påpekat risken för att patienter kan utsättas för påtryckningar av sina anhöriga eller intala sig själva att de utgör belastning för sina närmaste.

Rådet konstaterar samtidigt att det finns brister i det svenska regelverket när det gäller ställföreträdarskap för vuxna med bristande beslutsförmåga.

Sedan fyra år tillbaka finns det ett utredningsförslag om införande av så kallade livsslutsdirektiv, framtidsfullmakt eller vårddirektiv. Sådana bestämmelser har införts i flera länder, men i Sverige har frågan lågprioriterats av både den föregående och den nuvarande regeringen, hävdar Smer.

Diskussionsunderlaget är framtaget av en arbetsgrupp inom Smer bestående av sjukhusprästen Daniel Brattgård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, professorn i medicinsk etik Niels Lynöe vid Karolinska institutet i Stockholm och riksdagsledamoten professor Barbro Westerholm.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida