Sticka ger säkrare bedömning än egna ord

Hageman N med flera. A simple device (Hemostick®) for the standardized description of macroscopic haematuria: Our initial experience. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 2006;40:149-154.

Bakgrund: Makroskopisk hematuri är ett symtom som måste beaktas med respekt och dess förekomst kräver alltid utredning och ett rationellt beslut. Vid ställningstagande till omedelbar handläggning är det nödvändigt att få en någorlunda korrekt beskrivning av blödningens omfattning.

SYFTE: Att utveckla ett standardiserat mätinstrument (Hemostick) samt testa dess reliabilitet och validitet för att underlätta gradering och beskrivning av makroskopisk hematuri.

METOD: Ett trettiotal urinprov med makroskopisk hematuri samlades in för att kartlägga de vanligast förekommande hematurinivåerna. Färgproverna numrerades med siffrorna 0-5 där 0 symboliserade gul urin och Hemostick-score (hs) 5 den starkaste hematuri­graden. Tre observationsstudier genomfördes, serie a, b+c och d, för att kontrollera instrumentets reliabilitet. I serie a ingick 63 slumpmässigt utvalda urinprov som jämfördes av två observatörer med fem minuters intervall. I serie b+c ingick 27 observatörer och 14 slumpmässigt utvalda urinprov. Vårdpersonal ombads även att med egna ord beskriva graden av hematuri för att därefter använda Hemostick och gradera enligt hs. I serie d var huvudsyftet att kontrollera tillförlitligheten i instrumentet mellan observatörerna men även mellan flera observationer gjorda av samma person. Validiteten styrktes genom att i 60 urinprov räkna ut hemoglobinkoncentrationen i gram per liter urin.

RESULTAT: I serie a och b+c överensstämde 75-92 procent av urinproven mellan observatörerna. När de 16 observatörerna ombads beskriva ett urinprov resulterade det i 11 olika ord/beskrivningar, såsom laxfärgad, ett par dagars postoperativ blödning etcetera. Däremot valde alla hs 2. I serie d valde observatörerna samma hs när de tittade på proven minst 3 gånger 4 dagar i följd i 84, 94, 81 samt 74 procent av gångerna. Hemostick ansågs vara lättanvänt.

DISKUSSION: Resultatet ger starka indikationer för att Hemostick är godtagbart som hjälpmedel för att gradera och dokumentera hematuri på ett enhetligare och mer standardiserat sätt än tidigare. Det ansågs vara lättanvänt och man tyckte att instrumentet kändes som ett stöd i vardagsarbetet. Vi tror att Hemostick har en framtid i det vardagliga omvårdnadsarbetet och att det är ett värdefullt hjälpmedel som bör användas vid makroskopisk hematuri i sluten och öppen vård. Hemostick kan förhoppningsvis optimera handläggningen av patienter genom att vårdpersonalen känner sig säkrare i sin bedömning av hematuri, något som innebär förbättrad vårdkvalitet. En korrekt och ändamålsenlig bedömning av hematurigraden kan dessutom förväntas vara sjukvårdsekonomiskt gynnsam.

Finansiärer: Cancerfonden, Stiftelsen för Thure och Britta Grafström samt Orion Pharma.

 

KOMMENTAR KARIN STENZELIUS

Enhetligt mått på hematuri behövs

Att på ett bra sätt uttrycka hur urinen ser ut har alltid varit ett svårt dilemma. Därför har det länge funnits behov av att utveckla ett gemensamt språk eller sätt att beskriva urinen, inte minst om den är blodblandad. Jag har följt Hageman med fleras arbete med att utveckla Hemostick med stort intresse.

I artikeln beskriver de arbetet på ett mycket systematiskt sätt och de testar stickan efter konstens alla regler. De tester de gör visar att stickan är ett säkert instrument som både mäter det den avser att mäta (bevisas genom Hb-mätningarnas överensstämmelse med skalan) och att den gör det på ett systematiskt sätt, det vill säga att det inte är slumpmässigt beroende av vilken person som utför mätningen (interbedömarreliabilitet). Interbedömarreliabilitet brukar beräknas med ett så kallat kappavärde (en statistisk beräkningsmodell), som ger ett värde mellan 0 och 1 och >0,8 bedöms vara ett relativt gott värde. I denna artikel får vi i stället jämföra medelvärden och procentsatser. Det gör det svårare för läsaren att bedöma, men eftersom värdena ändå är så pass höga uppskattar jag att kappavärdet är >0,8.  Att utveckla en skala efter konstens alla regler är en grannlaga uppgift och en viktig aspekt är att avståndet mellan stegen i skalan helst ska vara lika, vilket betyder att det ska skilja lika mycket mellan steg 0 och 1 som mellan 3 och 4 och så vidare. Där finns en svaghet i Hemostick som visar sig framför allt mellan steg 0 och 1. Personligen tror jag också att det måste finnas en rekommenderad tidsgräns för skattning av färg på urin; att urinen inte får vara mer än ett bestämt antal minuter gammal för att mätningen ska bli relevant. Vad jag kan se säger inte författarna något om detta. 

Stickan är utvecklad i en urologisk verksamhet vilket har sina för- respektive nackdelar. Där hör hematuri till vardagen och behovet av mätning är stort. Å andra sidan är kanske behovet av systematisk mätning ännu större i verksamheter där hematuri inte är lika vanligt förekommande. Som författarna mycket riktigt påpekar finns behov av vidareutveckling av instrumentet. För att det ska kunna ske krävs att den utvecklade stickan börjar användas. Det är ditt och mitt ansvar att ta vara på det som är gjort och på så sätt medverka till att fortsatt utveckling blir möjlig. På så sätt kan vi alla bidra till utveckling. Hemostick kan förbättras, som författarna mycket riktigt påpekar, men är ett steg i rätt riktning till ett gemensamt mått på hematuri.

Karin Stenzelius
disputerad sjuksköterskaoch avdelningschef för Urogyncentrum,
Universitetssjukhuset i Lund

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida