Stor skillnad på depression och utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom är tydligt skilt från depression och kan diagnostiseras genom att mäta tillväxtfaktorer. Det är ett långvarigt tillstånd som inte bara ökar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom utan även i cancer. Behandling med läkemedel och psykoterapi ger liten effekt och kan till och med vara negativt.

Till skillnad från deprimerade patienter har långtidssjukskrivna med utmattningssyndrom signifikant högre halter av vissa tillväxtfaktorer, jämfört med friska. Skillnaden är så stor att det skulle kunna användas som ett test för att påvisa utmattningssyndrom.

Det visar den sammanfattning om kunskapsläget om utmattningssyndrom och depression som professorerna Marie Åsberg och Åke Nygren vid Karolinska institutet redovisar i sin slutrapport från det så kallade DU-projektet (se faktaruta).

Nedärvd sårbarhet

Patienter med utmattningssyndrom har en minskad känslighet i stresshormonaxeln, så att de reagerar med mindre frisättning av stresshormon, tvärtemot patienter med depression. Dessutom finns den minskade känsligheten kvar så länge som sju år efter insjuknandet. Det tyder på att det antingen är en nedärvd sårbarhet eller något som förvärvats tidigt, till exempel genom traumatiska uppväxtförhållanden.

Ökad dödlighet i cancer

Dödligheten bland kommun- och landstingsanställda som varit långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa var dubbelt så hög jämfört med friska personer med samma yrke.

Att stress ger en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom har varit känt sedan tidigare, men här har man kunnat se att det gäller även för cancer. En hypotes är att de förhöja nivåerna av tillväxtfaktorer skulle kunna vara riskfaktorer för att utveckla kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt och cancer.

Behandling ger liten effekt

Den enda åtgärd som har visat någon effekt för personer med utmattningssyndrom är arbetslivsinriktad rehabilitering. Läkemedelsbehandling, psykoterapi, sjukgymnastik och alternativmedicin har till och med negativ effekt när det handlar om att få individen att återgå i arbete.

–Kognitiv beteendeterapi, KBT, har strukits på som en jämntjock salva över alla problemen. Men det vi ser, både i internationella studier och i våra egna, är att det är arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans med byte av jobb som ger resultat, säger Åke Nygren.