Stora brister i bedömning av ätsvårighet efter stroke

Förmågan att sitta vid matbordet, hantera maten, äta, tugga och svälja påverkas av en stroke. Ändå är bedömningen av den strokedrabbades svårigheter med ätandet otillräcklig.

24 februari 2009

Det visar sjuksköterskan Eva Carlsson i sin avhandling, som nyligen lades fram vid Örebro universitet. Hon har granskat journaler och intervjuat personal i kommunerna, och funnit stora brister.

Allt kring ätandet blir svårt

För den som har haft en stroke kan alla moment kring måltiden bli ansträngande och svåra. Dessutom blir matlusten ofta sämre och den drabbade kan vara rädd för att sätta i halsen och kvävas. Trots det var den dokumentation kring patienternas ätsvårigheter som Eva Carlsson har tittat på bristfällig både när det gäller bedömning av risk för undernäring och ätförmåga.

Under den tid som patienterna vårdades på sjukhus för sin stroke var deras svårigheter beskrivna i ospecifika termer. Det kunde till exempel stå att ”patienten äter dåligt”, vilket kan tolkas på många olika sätt.

– För mig kan det betyda att patienten inte får i sig tillräckligt med näring, men det kan också betyda att han eller hon har svårt att tugga eller svälja, säger Eva Carlsson.

Omöjligt att planera omvårdnaden

När informationen sedan förs vidare i vårdkedjan till kommunen, blir det svårt för undersköterskorna att veta hur de ska göra.

– Utifrån en sådan dokumentation är det omöjligt att planera omvårdnaden, säger hon.

Eva Carlsson anser att vården kan göra mycket för att underlätta för dem som drabbats av stroke, men betonar att det kräver en systematisk bedömning av varje patients förmågor och problem.

Ingen bedömning av hjälpmedelsbehov

Något som förvånade henne när hon gick igenom dokumentation gjord av multiprofessionella team i 59 journaler, var att arbetsterapeuter hade gjort mycket få anteckningar om patientens ätande, och nästan inga alls om deras behov av hjälpmedel i måltidssituationen. Endast en multiprofessionell vårdplan för en patients svårigheter med ätandet hittades.

Eva Carlsson har också gjort upprepade intervjuer med och observationer av tre personer om hur det är att leva med ätsvårigheter ett och ett halvt år efter en stroke. De berättar om en ensam kamp för att återskapa ett normalt ätande utifrån den egna situationen och behov.

Saknade bullbaket

– Ätandet handlar om så mycket mer än att få i sig näring. De upplevde förluster; inte bara av ätandet som är självklart för en vuxen människa, utan också av sådant som de hade tyckt om att göra i måltidssammanhang, som att laga mat, baka bullar eller att stycka älgkött. Måltiden, att äta tillsammans och måltidsrelaterade aktiviteter som matlagning, har viktiga sociala innebörder för individen. Detta måste vårdpersonal inom strokevårdkedjan inse och bidra till att underlätta för patienten, säger Eva Carlsson.

Eva Carlsson är avdelningschef på Lindesbergs lasarett. Hennes avhandling heter: Communication about eating difficulties after stroke – from the perspectives of patients and professionals in health.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida