Strålande koloss
Protoner går att rikta mer exakt mot tumören. Då sparas känslig vävnad runtom. Nu är Sveriges första ultramoderna klinik för protonstrålning i gång.
Protonstrålningen ska vara mer skonsam mot de organ och vävnader som ligger runt cancern. Vanlig elektromagnetisk strålning, så kallad fotonstrålning, går ibland hårt åt omkringliggande, frisk vävnad.
?I höst har Sveriges första klinik för protonstrålning öppnat, en gemensam miljardsatsning av de sju landsting som har universitetssjukhus. Hit till Skandionkliniken i Uppsala kommer patienter från hela landet och bor på det tillhörande hotellet. Här ska forskas intensivt, för än så länge finns faktiskt inte så mycket studier som jämför protonstrålning med fotonstrålning.
??Håkan Nyström som är verksamhetschef och fysiker poängterar att vanlig fotonstrålning också är bra, det bästa behandlingsalternativet för de flesta.?
— De beräkningar som gjorts uppskattar att de patienter som får en avgjort bättre behandling med protoner är 10-15 procent, säger han.
?Än så länge behandlas här framför allt hjärntumörer. Nervcellerna runtom cancern är ömtåliga och livsviktiga. Allra känsligast för strålning är barns hjärnor, som utvecklas snabbt.??
Protoner kräver en kort repetition från skolans kemilektioner: De är atomens positiva laddning. De finns i atomkärnan tillsammans med neutroner. Runt dessa snurrar de negativt laddade elektronerna.?
Här på kliniken utvinns protonerna ur vätgas med den enorma, 220 ton tunga, cyklotronen. Den har lyfts in genom taket och delen som är närmast patienten, det så kallade gantryt, kräver ett rum stort som en kyrkosal med tio meter i takhöjd.?
Patienten hör att det är en koloss som rör sig bakom väggen, men bara en bråkdel syns i behandlingsrummet. Inte heller syns den fyra meter tjocka väggen av järnmalmsbetong som skyddar mot strålning i rummet bredvid. Men det går inte att komma ifrån känslan av ett kompakt bergrum därinne, trots de färgglada väggarna överallt.??
— Miljön här är speciell, därför berättar jag noggrant om hur behandlingen går till och beskriver gantryt. Patienterna kommer hit dagen innan och får testa en gång. Det går bra utan lugnande medel för de allra flesta. Många har gjort undersökning med magnetkamera och datortomografi innan och blivit lite härdade och vana vid den tekniska miljön, säger Caroline Wenngren, onkologisjuksköterska på Skandionkliniken.?
Hon har arbetat med strålning i 35 år och oroar sig inte för egen del. På bröstet sitter en dosimeter som ger utslag vid för hög stråldos, vilket inte har hänt.
?Det är klinikens onkologisjuksköterskor som sköter strålningen. De arbetar alltid minst två tillsammans och ”lägger upp” patienten, det vill säga ser till att hen ligger i exakt rätt position. Sedan går båda ut ur salen och sitter vid fyra stora datorskärmar. En sjuksköterska har fokus på den skärm som visar om patienten rör sig. Den andra ger strålningsdosen, som ofta bara tar någon minut.
?— Alla här har prövat att ligga på britsen under gantryt. Det är viktigt att förstå att patienten kan känna sig utlämnad och ensam där, säger Caroline Wenngren.??
Patienten sitter fast i sin unika ansiktsmask som tillverkas av onkologisjuksköterskor på landets universitetssjukhus. Där sker undersökningar med datortomografi, diagnos, planering och ordination av rätt stråldos. Den diskuteras sedan på en nationell konferens med läkare, sjuksköterskor och fysiker från alla universitetssjukhusen innan beslut fattas.?
Det kommer att forskas intensivt på klinikens resultat. Det är bråttom att få fram forskning, för trots att mycket tyder på att nyttan med protonstrålning är större än den med konventionell strålning, så finns inte många medicinska studier som kan visa det vetenskapligt. Behandling har bedrivits i 60 år i liten skala, bland annat på svenska Svedbergslaboratoriet, som var näst först i världen.??
Vad gäller vårdforskning är det i princip tomt. Därför har en forskningsgrupp med deltagare från universiteten och universitetssjukhusen i Sverige bildats. Karin Ahlberg, sjuksköterska och docent, på institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin är projektledare.?
— Vi ska ta reda på hur patienterna upplever protonstrålning. Medicinska studier tyder på att bieffekterna blir lindrigare, men ingen vet om det också är patientens upplevelse, säger hon.
?I forskningen ingår också olika aspekter av jämlik vård. Det är till exempel olika mellan landstingen hur stor kostnad för resor, hotell och bortfall av inkomst som patienten behöver stå för.?
— Vi ska studera om patienter med hög grad av annan sjuklighet eller nedsatt social status mindre sannolikt behandlas med protonterapi.