Täta bröst ökar risken

Det görs för lite för att förebygga sjukdomen, vi måste sätta fart, säger professor Per Hall. En början är att mäta bröstens täthet.

Fler och fler drabbas av bröstcancer. Antalet fall har ökat med 22 procent de senaste tio åren, vilket är en svindlande hastighet. I dag insjuknar var nionde kvinna i Sverige i sjukdomen. Den snabba ökningen sker överallt i världen.

— Vi kan inte bara fortsätta att ta emot kvinnor som kommer in med en knöl i bröstet. Vi måste ta rygg på kardiologerna och börja arbeta förebyggande, säger säger Per Hall, onkolog och professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Kardiologerna har varit framgångsrika i att minska insjuknandet i stroke och hjärtinfarktgenom att identifiera riskfaktorerna som rökning, övervikt, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, misskött diabetes och fysisk inaktivitet. Sedan de har börjat behandla riskfaktorerna har insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar minskat radikalt.

Professorn och eldsjälen bakom Sveriges största bröstcancerstudie Karma är frustrerad. Det finns ny kunskap och sjukvården borde kunna göra mer för att färre ska behöva drabbas. I Karmastudien har 71 000 svenska kvinnor undersökts i jakten på möjligheter att urskilja vilka kvinnor som har högre risk.

— Politiker och anslagsgivare menar att de satsar mycket på att förebygga bröstcancer, genom screeningprogrammet. Men mammografin förebygger inte, den upptäcker cancer som redan finns, så att den kan behandlas tidigare. Inom onkologin är preventivt arbete inte så vanligt. Viktiga insatser görs för att få allmänheten att sluta röka och sola försiktigt, men inom bröstcancer händer för lite. En anledning till att vi inte förebygger som kardiologerna är att det är svårt att identifiera vilka kvinnor som kommer att drabbas av bröstcancer.

Orsaken till att bröstcancer ökat explosionsartat är att vi inte längre lever som mormorsmor. Hon fick barn i 18-årsåldern, födde sedan minst 7-8 barn och ammade länge. Hon åt inte p-piller och någon hormonersättning under klimakteriet fanns inte heller. Mormorsmors livsstil tycks ha skyddat henne från bröstcancer men den ter sig inte lockande för de flesta av dagens kvinnor. Per Hall menar att det finns andra alternativ.

Det går i dag att avgöra hur stor risk den enskilda kvinnan har att drabbas av bröstcancer utifrån hur täta hennes bröst är. Brösttäthet är den delen av bröstet som består av körtlar och bindväv. På mammografibilden framträder den som vit, till skillnad från fettvävnaden i bröstet som är svart. Bland 40-åriga kvinnor har 20 procent så pass täta bröst att risken att drabbas av bröstcancer är fördubblad, enligt Per Hall.

— Screeningprogrammet behöver bli indivi­dualiserat. I dag bjuder vi in alla mellan 40 och 74 år, trots att vi kan identifiera kvinnor med både hög och låg risk. Det här måste förändras, de med hög risk behöver följas upp med mammografi oftare och kanske också med ultraljud.

Per Hall vill att varje kvinna ska få möjlighet att veta hur hög risk just hon har. Genom att sammanställa information om kvinnans livsstil, som barnafödande och amning, genetiska förändringar, som mäts genom ett blodprov, och den mammografiska tätheten kommer man att kunna bedöma risken. Inget av detta görs än. Men det pågår ett intensivt arbete för att hitta olika verktyg för att mäta risken på ett säkert sätt.

— Min vision är att om fem år tillfrågas varje kvinna på mammografin om hon vill veta sin risk. Men sedan börjar det riktigt svåra: Vad gör vi med dem med hög risk och vem sätter sig ner och talar med dem? Vi måste arbeta fram en handlingsplan, förhoppningsvis vill politikerna satsa lite större. De med riktigt hög risk kanske ska erbjudas behandling. För det intressanta är att det finns medicin som radikalt minskar risken för bröstcancer. 

Läkemedlet Tamoxifen används i dag till bröstcancerpatienter för att motverka återfall. Läkemedlet hindrar östrogenet att verka i kroppen. Flera studier visar att det kan användas för att förebygga cancer också.

— Det sänker risken för friska kvinnor att drabbas med 40-60 procent. Det är fantastiskt, men nackdelen är biverkningarna.

Kvinnorna får klimakteriesymtom, som svettningar och vallningar och i extremt ovanliga fall finns de som drabbas av livmoderhalscancer och även stroke. I de studierna har man använt den dos som cancerpatienter får av läkemedlet.

— Jag är övertygad om att det är för hög dos. Vi startar i slutet av året en studie där vi testar lägre doser. Ett års studie kommer att räcka för att få reda på vilken dos som har effekt och förhoppningsvis mindre biverkningar.

Kvinnan kan själv kan göra en del för att minska risken för bröstcancer, förutom de riktigt stora besluten, som rör barnafödande. En delstudie i Karma visar att en ohälsosam livsstil ger tätare bröst.

— Var inte överviktig, speciellt inte efter klimakteriet. Östrogenet bildas i fettet. Var fysiskt aktiv. Drick inte mer alkohol än genomsnittet. Fast ett glas vin om dagen påverkar inte tätheten, kan jag lugna med. Men dessa tre faktorer påverkar inte risken mycket, då skulle vi inte överväga behandling med Tamoxifen, för kvinnor med riktigt hög risk.

Tidigare har det varit resurskrävande att avgöra brösttätheten ur mammogram. I Karma­studien har alla kvinnors brösttäthet mätts med ett automatiskt dataprogram. Kvinnorna har svarat på frågor kring livsstil, som barnafödande och amning. Dessutom har blodprov tagits för att studera deras medfödda genetiska förändringar som kan höja risken. Genom dessa har Karmastudien kunnat visa omkring hundra, tidigare okända, genetiska markörer som hör ihop med bröstcancer.

Mammografiundersökningen är också förenad med oro hos kvinnan. En färsk undersökning visar till exempel att av dem som efter sin vanliga mammografi blev kallade till en kompletterande undersökning, fick många långsiktiga problem med ångest, nedstämdhet och dålig sömn — även om det var falskt larm.

Det är inte heller självklart att vilja veta hur stor den egna risken är. I Karmastudien har 500 kvinnor tillfrågats och av dessa ville 94 procent veta. Marie Koitsalu, sjuksköterska och magister i biomedicin, har frågat 10 000 kvinnor och män om de vill veta sin risk att drabbas av bröst- respektive prostatacancer. Studien publiceras i sommar.