Tid för egen rond

Att gå igenom omvårdnaden på särskilda ronder har höjt vården flera snäpp på avdelning tre i Kalmar.

När Vårdfokus besöker avdelning tre på den vuxenpsykiatriska kliniken i Kalmar, har ett av vårdlagen omvårdnadsrond. Sjuksköterskorna Isabel Lindbom, Kristina Råberg och skötaren Rosie Cochva ska gå igenom alla patienter som det här vårdlaget ansvarar för och omvårdnadsbehoven ska definieras och diskuteras. ?

Vilket stöd Greta behöver för att hon ska våga lita mer på sig själv och hur de ska kunna hjälpa Olle, som har varit inlagd på avdelningen i flera månader är bara två av många frågor som kommer att dryftas på ronden.

?Greta kom in för några dagar sedan men har ännu inte någon vårdplan. Att komma fram till vilka hennes behov är kräver tid och diskussion. Å ena sidan vill hon ha mer stöd och fler personer omkring sig. Å andra sidan inser Greta att hon behöver klara mer själv. ?

Personalen vänder och vrider på problemet och kommer fram till att deras uppgift framför allt är att motivera henne att göra saker och våga gå ut själv. Eftersom Greta under en ganska lång tid har blivit mer och mer osjälvständig kommer de överens om att målet är långsiktigt och att det är klokt att redan nu kontakta den psykiatriska rehabiliteringsenheten, en del i öppenvården.

??Olle har hunnit vara på avdelningen länge nu. Han behöver för det mesta ganska lång vårdtid eftersom han är nedstämd i långa perioder och då gärna isolerar sig. Han har varit sjuk i många år och haft sin trygghet hos föräldrarna. Nu är de gamla och behöver själva vård och kan inte ta hand om honom längre. Att planera vården tillsammans med Olle är svårt eftersom han inte ser sig som sjuk och vill klara allt själv. ?

— Vi måste komma ihåg att uppmuntra honom. Vi måste se, uppmärksamma och berömma när han verkligen gör något själv, betonar Isabel Lindbom.?

Men lätt är det inte. De funderar högt: ”han gillar ju att vara på landet, på bondgårdar där det finns djur, och han känner många bönder”. Tankarna leder vidare: ?

— Kommunerna har något som heter ”grön omsorg”, där finns hästar och får. Där kan han få enkla sysslor, säger Rosie Cochva.?

De bestämmer sig för att undersöka möjligheterna och jobba för att även få Olle med på noterna.??

På kliniken finns en grupp med nyckelpersoner, skötare och sjuksköterskor, som har i uppdrag att med stöd av en vårdutvecklare göra omvårdnaden tydlig och effektiv. Det passade avdelning tre bra när personalen tillsammans med dåvarande chefen för drygt ett år sedan började diskutera hur ronderna skulle kunna bli bättre och effektivare. Under hösten var förändringen i gång. ?

Det traditionella arbetssättet innebar att frågorna kring patienternas vård, ofta ostrukturerade, för det mesta väcktes på läkarronden, vilket gjorde att åtgärderna sköts framåt i tiden. Att det inte var någon lyckad ordning var personal och chef överens om.

?I stället bestämde de sig för att varje vecka ha en omvårdnadsrond inför läkarronden. Ett arbetssätt som har gett både en bättre och effektivare omvårdnad och förändrade läkarronder. De får nu vara just läkarronder, inte ett sammelsurium av omvårdnad och medicinsk behandling.

??Isabel Lindbom har arbetat på avdelningen sedan hon blev färdig sjuksköterska för ett år sedan. För henne är förändringarna tydliga.

?— Det nya arbetssättet stärker vårdlaget. Vi har samma mål och tanke med vården och patienterna är mer delaktiga än förr.?

Hela processen har blivit effektivare, åtgärderna är planerade och uppföljningarna görs tidigare än förut. Läkarnas roll har också blivit tydligare, säger Kristina Råberg.?

— Deras huvudsakliga roll är att ordinera läkemedel, bestämma övervakningsgrad — även om sjuksköterskorna får höja den, men inte sänka — och besluta om tvångsåtgärder.

?Isabel Lindbom får emellanåt frågor från kolleger som arbetar i somatisk vård om vad de egentligen gör i psykiatrin. Nu tycker hon att den frågan är lätt att svara på.?

— Här är det verkligen omvårdnad. Vi jobbar enligt omvårdnadsprocessen. Jag kan applicera det vi har lärt oss i utbildningen och fokusera på omvårdnaden, läkemedel är en mindre del. ??

Men visst har det varit mödosamt emellanåt. Sjuksköterskorna hade ambitionen att hitta ett lämpligt diagnossystem och tog sig an det amerikanska Nanda. Men de fastnade till slutför vips, som nu ligger i datasystemet och fungerar bra.