Trygg med sjuksköterskemottagning

Maria Larsson med flera. A supportive nursing care clinic: Conceptions of patients with head and neck cancer. European Journal of Oncology Nursing 2007;11(1):49-59.

27 februari 2009

Bakgrund: Patienter med cancer i huvud- och halsområdet har komplexa och långvariga fysiska och psykosociala behov och problem. Hela processen, både behandlingen i sig och planering och förberedelser inför den, är komplicerad och krävande. De flesta får strålbehandling upp till sex-sju veckor, ofta i kombination med kirurgi, brachyterapi eller cytostatika. Ätproblem är vanliga redan före behandlingen. Biverkningarna av behandlingen ger patienterna nya ätproblem, som kan kvarstå månader till år. Vidare är depressiva symtom och låg livskvalitet vanligt förekommande före, under och efter behandling. Dessa patienter behöver således ett omfattande stöd under lång tid, men studier har visat att detta ofta är otillräckligt.

Syfte: Att beskriva hur patienter med cancer i huvud- och halsområdet med ätproblem uppfattar betydelsen av en stödjande sjuksköterskemottagning fö­re, under och efter avslutad strålbehandling.

Metod: Tematiska intervjuer genomfördes med 12 patienter varav 8 intervjuades vid två tillfällen. Dels 1,5–3 månader efter avslutad behandling, dels efter ungefär 6 månader. En fenomenografisk ansats användes vid analysen.

Resultat: Sjuksköterskemottagningen uppfattades stå för trygghet och säkerhet under hela vårdförloppet. Tillit och förtroende kunde förmedlas av sjuksköterskorna, eftersom de uppfattades vara ansvarstagande, skickliga och kompetenta samt för att de lade vikt vid den mångfald av problem, både fysiska och känslomässiga, som patienterna hade. Tillgängligheten och den kontinuerliga kontakten med samma sjuksköterska värderades högt. Detta underlättade att uttrycka sin oro och sina bekymmer. Särskilt viktig uppfattades mottagningen vara före och efter behandlingen. När inga andra regelbundna kontakter med vården fanns, gav sjuksköterskemottagningen en känsla av stabilitet och kontroll. Patienterna såg sjuksköterskorna på mottagningen som de som primärt förmedlade kunskap och praktiska råd angående ätproblem och nutrition. Att få individuellt anpassad information och råd var avgörande för att kunna hantera den ibland snabbt förändrade situationen. Sjuksköterskorna var också nyckelpersoner, eftersom de koordinerade vården och förmedlade nödvändiga kontakter. Det engagemang och den omsorg som sjuksköterskorna visade gav en känsla av välbefinnande och styrka att härda ut.

Slutsatser: Sjuksköterskemottagnin­gen kunde möta patienternas behov av trygghet och säkerhet, kunskap, vård samt praktiskt och emotionellt stöd under hela vårdförloppet. Mottagningen var speciellt viktig före och efter avslutad behandling när inga andra regelbundna kontakter med sjukvården fanns. Detta sätt att organisera vården kan bidra till dessa patienters hälsa och välbefinnande.

Finansiär: Landstinget i Värmland.

KOMMENTAR INGALILL KOINBERG: Kontaktsjuksköterska och team är bra för patienten
Slutsatsen som dras i artikeln är att en sjuksköterskemottagning kan tillgodose behov av trygghet och säkerhet, kunskap, vård och emotionellt stöd för patienter med cancer i huvud- och halsområdet. Det finns en direkt uppmaning att organisera sjukvården med sjuksköterskemottagningar för att öka patienternas välbefinnande och hälsorelaterade livskvalitet.

Studier om sjuksköterskemottagningar för olika cancerformer kan bidra till diskussionen om hur vi kan fördela hälso- och sjukvårdens medel på ett bättre sätt genom att använda personalresurserna i bröstcancerteamet så att läkarens medicinska kompetens och sjuksköterskans omvårdnadskompetens tas tillvara mest optimalt för patientens bästa (1). Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv kan det finnas vinster med sjuksköterskemottagning. En randomiserad studie som jämförde sjuksköterskebaserad uppföljning med läkaruppföljning för kvinnor opererade för bröstcancer visade att det är cirka 20 procent billigare per person och år med uppföljning hos sjuksköterska (2).

I Sverige diagnostiseras årligen omkring 1 000 fall av munhåle-, svalg- och strupcancer. Antalet diagnostiserade patienter per år kanske inte motiverar en sjuksköterskemottagning enbart för denna patientgrupp.

Författaren Maria Larsson påpekar vid flera tillfällen i originalartikeln värdet av multidisciplinära team för patienter med huvud- och halscancer på grund av den komplicerade vård som dessa patienter kräver.

Även jag vill framhäva teamarbete och kontaktsjuksköterska. Det finns behov av ett processtänkande, patienterna ska bli lika väl omhändertagna före och efter behandling som under behandlingstiden.

Ingalill Koinberg, sjuksköterska, med dr, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Referenser:
1. Cruickshank S med flera. Specialist breast care nurses for supportive care of women with breast cancer. Cochrane Database Syst Rev. 2008;23(1):cd005634. Review.
2. Koinberg I med flera. A health economic evaluation of follow up after breast cancer surgery; result of an rct study. Acta Oncologica 2009;48(1):99-104.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida