Var tredje demensdiagnos kan vara felaktig

Mer än var tredje demenspatient kan gå runt med fel demensdiagnos. En studie från Lund visar att de specialister som diagnostiserar demenssjuka ofta tar fel eller har en ofullständig bild av diagnosen.

– Så länge vi inte har några botande mediciner innebär inte missarna att patienterna går miste om någon bot, men rätt diagnos är viktigt för att ge rätt medicin och minska risken för onödiga biverkningar, säger Elisabet Englund, forskare vid Lunds universitet.

Hon och kollegan Hans Brunnström har gått igenom 176 patienter som efter att de avlidit obducerats och fått sina hjärnor studerade för att exakt kunna fastställa vilken eller vilka demenssjukdomar patienten led av.

Resultaten visar att den kliniska och den neuropatologiska diagnosen stämde i 49 procent av fallen. I 14 procent stämde diagnoserna delvis överens, men i 37 procent av fallen ändrades diagnosen helt efter döden.

Diagnoserna stämde bäst överens när det var fråga om frontotemporal demens, medan missarna var fler när det var fråga om patienter med Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och Lewisbody-demens.

– Det är vårt gemensamma ansvar att förbättra detta. Inte minst neuropatologerna måste ge tydlig feedback i ett tidigt skede, kort efter döden, så att våra kolleger har mer att gå på inför framtida patienter. 

Förutom att patienter naturligtvis har rätt till en korrekt diagnos är det också enligt Elisabet Englund viktigt att anhöriga, mot bakgrund av att det finns en ärftlighetsfaktor, får rätt information om vilken demenssjukdom deras anhörige har.

– Som sagt, missarna innebär inte att någon går miste om livräddande behandling, men det kan bli så i framtiden.

Hon påpekar dock att de avlidna demenspatienter som skickats till neuropatolog också kan ha varit de med ovanligast sjukdomar, det vill säga de som är svårast att ställa diagnos på. Detta kan ha påverkat resultatet.