Vill satsa miljoner på eftersatt forskning om psykiska sjukdomar
Från att ha varit världsledande i slutet av 1900-talet har svensk psykiatrisk forskning halkat ner till en 20:e plats. Följderna är förödande anser Kungliga vetenskapsakademins psykiatrigrupp som vill se satsningar på 990 miljoner kronor de kommande elva åren.
Huvudskälen till dagens situation ser psykiatrigruppen i bristen på kompetenta forskningsgruppledare och handledare inom psykiatrin. Och att det har varit svårt att rekrytera forskningsintresserade, särskilt med medicinsk grundutbildning.
Tre procent
Bara tre procent av Vetenskapsrådets anslag till medicinsk forskning går i dag till forskning om psykiska sjukdomar. Rådet är den största offentliga finansiären av medicinsk forskning i Sverige och de tre procenten innebär i pengar 23,6 miljoner kronor. Det jämförs i programmet med de 122,4 miljoner kronor som går till forskning om nervsystemets sjukdomar.
En generation psykiatriforskare har gått förlorad och både vård och utbildning har blivit lidande, konstaterar gruppen som samtidigt hävdar att några få riktade initiativ skulle få stor effekt.
De föreslår :
- Tio specialistutbildningsblock (ST) om året med 18 månaders betald forskningstid under utbildningen ska stimulera den kliniska forskningen
- Utbyggda doktorandprogram med interaktion mellan psykiatrisk forskning, experimentell och klinisk neurovetenskap samt epidemiologi
- Stipendier till yngre lovande studenter för treåriga post-doktoralutbildningar vid starka forskningsinstitutioner utomlands, följt av fyra års tjänst och startanslag vid en svensk institution efter hemkomsten
- Särskilda resurser för att varje år bjuda in fem framstående utländska forskare som gästprofessorer under ett till tre år
- Etablering av en till tre nya och slagkraftiga forskningsmiljöer som drivs gemensamt av universitet och sjukvårdshuvudmän.
Inom ett år
Reformprogrammet är avgörande för att inom rimlig tid förbättra den psykiatriska forskningen, både när det gäller kvalitet och kvantitet, anser gruppen. De första tre punkterna borde kunna sjösättas inom ett år, gästprofessurerna året efter och något år senare de nya forskningsmiljöerna.
Förslagen beräknas kosta 90 miljoner kronor om året under de elva år som programmet är tänkt att pågå. Det motsvarar 1,2 promille av samhällets årliga kostnader för psykisk sjukdom som ligger på 75 miljarder.