De kan konsten att jobba hygieniskt i ambulansen

I början var det tufft. Sjuksköterskan Jeanine Harnesk minns när hon drog hygienrutiner på möten och kollegerna suckade och sa ”För oss är det annorlunda, vi gör som vi alltid gjort”.

Det är fullsatt i salen på Flisa-konferensen i Karlstad när de fyra hygienombuden från värmländska ambulanssjukvården berättar om sin resa. Chefer och ledare inom prehospital vård vill lära sig hur ambulanspersonalen klarar att hålla sig till hygienrutiner även när det går undan.

Hygien-kvartetten har lyckats få sina kolleger att börja jobba rent och hygieniskt genom att bilda ett hygiennätverk, utbilda kolleger, samarbeta med Vårdhygien och att ”frälsa” chefer. Men det har också krävts en hög dos av både vilja och tålamod.

Mellan varje patient

– Vi märker stort intresse från olika regioner i vår monter här. Det är viktigt att ambulansens personal arbetar rent och följer hygienregler, för annars tar vi med oss smitta in från patienternas hem till sjukhusen, säger Åsa Nordlund, sjuksköterska i ambulansen och hygiensamordnare.

När hon föreläser på konferensen poängterar hon hur viktigt det är att ambulansen rengörs mellan varje patient.

– Vi kör ofta patienter med nedsatt immunförsvar. Då ska de inte smittas i ambulansen när de är på väg till den vård de behöver.

Förbättrad attityd

De märker att attityden har förbättras till basala hygienrutiner, som att sprita händerna innan och efter patientvård, ha handskar om de ska sätta infart eller riskerar att få kroppsvätskor på sig, och använda förkläde.

– Vi mäter varje månad och ser att vi har stor följsamhet vad gäller att ha uppsatt hår om det är långt. Och att inte använda nagellack, smycken och klockor. Vi har en bit kvar vad gäller korrekt användande av handskar, och även spritande av händerna.  

För sjuksköterskan Jeanine Harnesk har det varit en lång resan dit som hygienombud på ambulansstationen i Kristinehamn. I början, för över tio år sedan, lyssnade kollegerna i bästa fall artigt på hennes information och fortsatte sedan jobba med klockor, ringar och långärmade jackor.

Tvättar arbetskläderna

– Men jag minns också möten när jag informerade och det suckades och muttrades ”här jobbar vi som vi alltid gjort, det har ju gått bra hittills”. Som hygienombud fick jag städa förrådet men inte mycket gehör för förbättrat hygienarbete i ambulanserna.

Hon märker stor skillnad idag och tar arbetskläderna som exempel. De ska bytas varje dag och tvättas på ambulansstationen i en tvättmaskin. Lokalerna delas med räddningstjänsten.

– Tidigare hjälpte brandmännen oss att hänga upp tvätten när de har tid över. Nu är det så mycket tvätt jämt att de inte gör det längre. Alla i ambulansen byter ju kläder varje dag, säger hon med ett leende.

Här är även kollegerna Lisbeth Skog, hygiensamordnare ambulanssjukvårdare i Sunne och en riktig eldsjäl vad gäller vårdhygien, och Linn Graad, ambulanssjuksköterska i Årjäng och hygienombud.

Ha chefens stöd

Alla tolv ambulansstationer i Värmland har minst en i personalen som är hygienombud. En annan viktig orsak till att följsamheten till hygienrutinerna förbättrats är att nätverket sett till att involvera alla chefer.

– Det är avgörande att ha chefens stöd och för att kunna ge det behöver cheferna själva få hygienkunskapen först. När man informerar om hygien på möten ska chefen backa upp en och säga ”nu jobbar vi så här”, säger Lisbeth Skog, vars chef mycket riktigt efter föredraget högt och tydligt ropar ut i applåderna ”bra jobbat!”.

Hon och de andra menar att svårigheten att få följsamhet till hygienrutiner bland ambulanspersonal är en slags kultur med argument som ”det är ingen idé för vi jobbar i patienternas hem, där ingenting är rent” eller ”vi prioriterar att rädda liv framför att sprita händerna”.

Larm efter en bilolycka

– Det är framför allt de gamla stofilerna som ger motståndet. Många nya kommer från sjukhusens vårdavdelningar, där det är mer självklart att följa Socialstyrelsens riktlinjer. Och det är klart att vi menar att alla hygienregler ska följas när det är lugna körningar. När det är larm på en bilolycka förstår jag att man sätter på sig handskar ibland redan på vägen dit.

Just handskarna har varit en återkommande fråga. Vissa sätter på sig handskarna alldeles för tidigt, så de hinner röra ratten, handtagen och datorn innan patienten.

– Då är handskarna smutsiga innan de ens träffat patienten. Men det kan lika gärna vara att det inte ens behövdes handskar, för de tar bara blodtryck och vitalparametrar, säger Lisbeth Skog.

Många kända namn

På konferensens talarlista trängs hygienombuden med flera kända namn. Som inrikesminister Mikael Damberg, på plats för att prata om den nya lagen om blåljussabotage, som ska ge straff till de som hindrar ambulansens personal. På plats finns också utredaren av nära vård, Anna Nergårdh, och en rad experter på ledning av prehospital vård.

– Det är roligt att vi får gå i år när konferensen är i Värmland, vi får inte åka på betald arbetstid annars och man lär sig en del här, säger Linn Graad.

Mer om ämnet

• Han fick HLR att bli folkligt