Flera uttänjda blåsor – nu satsas på kunskap

Skånes universitetssjukhus har på kort tid lex Maria-anmält flera fall av överfylld urinblåsa. Orsaken anges vara brister i rutiner, personalens stress och lång väntetid på akuten. För att öka kunskapen och medvetenheten om risken har sjukhuset gjort en kortfilm med patientfall.

När urinblåsan tänjs ut av att för mycket urin har samlats där kan det leda till en vårdskada. Patienten kan behöva urintappas, eller behöva få en kvarliggande urinkateter. I värsta fall kan skadan på urinblåsan leda till livslånga problem med att kissa.

För att undvika överfylld blåsa scannas patienter på akutsjukhus förebyggande om de ligger i riskzonen, till exempel innan och efter operationer.

Brist på vårdplatser

Skånes universitetssjukhus har på kort tid lex Maria-anmält flera fall där patienter under sin vårdtid fått överfylld blåsa. Orsakerna som sjukhuset beskriver i de fallen är bristande rutiner, brist på vårdplatser och lång väntetid på akuten.

Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra vårdrutiner vad gäller risker för överfylld urinblåsa.

Det började redan tidigare när chefläkarna upptäckte att Skånes universitetssjukhus hade ovanligt få fall av vårdskadan överfylld urinblåsa, vid en jämförelse med nationell statistik.

– De började gräva och leta i avvikelsesystemet och hittade då 13 fall under 2017 som de lex Maria-anmälde, säger Monica Bergenek, vårdutvecklare på ledningsnivå på sjukhuset.

Föreläsning och webbutbildning

Hon har deltagit i ett sjukhusövergripande arbete med att förbättra rutiner och öka kunskap och följsamhet hos personalen.

Personalen har erbjudits halvdagsföreläsningar och en webbutbildning. Där informerades om förebyggande av urinvägsinfektion, hur kvarliggande urinkateter, KAD, ska läggas in korrekt och hur man ska arbeta förebyggande för att undvika så kallad residualurin, det vill säga att urin stannar kvar i blåsan.

– För att hitta ett nytt sätt att väcka engagemang för frågan skapade vi en kortfilm, där vi utgår ifrån två av de anmälda fallen. Vi tror att det blir mer motiverande, säger Monica Bergenek.

I kortfilmen följer tittaren Bengt och Cecilia som båda drabbades av vårdskadan.
De hade olika riskfaktorer från början för att inte kunna kissa under vårdtiden, eller inte kunna tömma blåsan helt.

Patienterna Bengt och Cecilia

Bengt har hög ålder, kognitiv svikt, diabetes, förstorad prostata, oro och är sängliggande. Cecilia däremot är frisk i grunden, men ska sövas och opereras, kommer ligga till sängs och ha smärta och få opiater.

Kortfilmen utgår också ifrån reglerna i Vårdhandboken, och förklarar på cellnivå vad som händer när urinblåsan blir utspänd. Se filmen här. 

– När den blivit överfylld får muskelfibrerna svårare att dra ihop sig. Därför kan en patient med en halvliter urin i blåsan, som man skulle kunna tro är väldigt kissnödig, ha svårt att kissa.

Hög arbetsbelastning

Akutmottagningarna på Skånes universitetssjukhus har gjort en intern utredning av orsakerna till att flera av deras patienter har drabbats av överfylld urinblåsa. Utredningen visade att stress och hög arbetsbelastning hos personalen kan ha haft betydelse vid händelserna.

I vissa fall har patienterna behövt stanna på akutmottagningen i väntan på plats på vårdavdelningar. Även vid de tillfällena var arbetsbelastningen hög.

Vilka konsekvenser får det för patienterna?

– Patienten kan efter en övertänjning få urintömningsbesvär och infektioner. Vissa får övergående problem att tömma urinblåsan och kan behöva tappa sig själva under en period, säger Monica Bergenek.

Efter att problemen uppmärksammats arbetar en av akutmottagningarna med att lyfta risken för överfylld blåsa på varje morgonmöte, de så kallade pulsmötena.

Tidsfaktorn är avgörande för vilka fortsatta problem patienten får. Om urinblåsan blir överfylld, men töms inom 1-2 timmar så är risken liten för bestående skador.

Vårdhandbokens riktlinjer

Monica Bergenek poängterar hur viktigt det är att följa Vårdhandbokens riktlinjer (se faktaruta). Hon uppmuntrar också personalen till att skriva avvikelser, även där det inte skett en vårdskada, men där det fanns en risk.

– Avvikelserna ska också lyftas och diskuteras på avdelningarna, så att det känns meningsfyllt att skriva dem. Vi ska bort ifrån syndabockstänkande, och se avvikelser som ett sätt att utreda bakomliggande orsaker. Annars riskerar vi att göra samma misstag om och om igen.

Om patienterna med överfylld blåsa har ökat eller minskat efter att chefläkare och vårdutvecklare belyst problemet är oklart, eftersom två sätt att mäta visar olika trender. Ärendena ökar till chefläkaren och likaså anmäls fler enligt lex Maria. Men samtidigt minskar fallen i de journalgranskningar som görs.

Att missa att patienten inte kan tömma urinblåsan kan ge en vårdskada. Men förmågan att urinera kan vara störd redan vid ankomst till sjukhuset, till exempel på grund av oro eller smärta.

Hantera urinkatetrar

Förutom att följa rutiner, för urinscanning, hantering av katetrar eller resurser för att hjälpa patienter till toaletten, lyfter Monica Bergenek andra aspekter som är viktiga att tänka på:

• De kliniska symtomen kan vara diffusa eller saknas helt.

• Patienten kan ha stora urinvolymer utan att känna sig kissnödig.

• Personer med en kognitiv svikt/demenssjukdom kan inte alltid tolka kroppens signaler, eller förmedla obehag eller smärta.

• Urinläckage kan vara ett kliniskt tecken på överfylld blåsa.