KTH stärker ämnet

Snart får Sverige sin första professor i patient­säkerhet. ”Blir det rätt person kan vi bli ledande på säkerhetsforskning i vården”, säger Synnöve Ödegård på Kungliga tekniska högskolan.

Kungliga tekniska högskolan, KTH, närmare bestämt Skolan för teknik och hälsa i Flemingsberg utanför Stockholm, har tagit täten i landet när det gäller utbildning inom patientsäkerhetsområdet. Det är där, på avdelningen för patientsäkerhet, som sjuksköterskan och forskaren Synnöve Ödegård planerar och leder arbetet. ?

Och det är på KTH som professuren i systemsäkerhet i vårdorganisationer, alltså patientsäkerhet, är utlyst. Utanför Sverige finns det redan professurer i patientsäkerhet i länder som Holland, Storbritannien och Australien, men det här blir alltså den första i Sverige. ??

Det bedrivs många studier på patientsäkerhetsområdet runt om i landet, men enligt Synnöve Ödegård borde de i högre grad än i dag baseras på den kunskap som redan finns inom säkerhetsforskningen. ?

— Studierna saknar ofta systemperspektiv och det tvärvetenskapliga perspektiv som är nödvändigt för att komma åt bakomliggande strukturer och faktorer som påverkar säkerheten i vården. Dessutom behövs det ett mycket tydligt proaktivt perspektiv. Det är den inriktningen som är grunden för patientsäkerhetsarbetet på KTH, säger Synnöve Ödegård. ??

På KTH teknik och hälsa finns det sedan tre år en uppdragsutbildning på 15 högskolepoäng i patientsäkerhet, också den med systemperspektiv. Kursen vänder sig i första hand till chefer på olika nivåer i vården och till dem som arbetar med vårdutbildningar. En masterutbildning är på väg, liksom en webbaserad utbildning på 7,5 poäng som går att läsa på distans.

Masterutbildningen kommer att vara öppen också för dem med annan bakgrund än vård, till exempel beteendevetare. ?

— Även på nationell nivå saknas alltför ofta det proaktiva perspektivet, det vill säga att försöka förutse konsekvenserna av planerade förändringar, säger Synnöve Ödegård.?

Hon hävdar att det finns många exempel på det och nämner Ädelreformen och införandet av hemsjukvård där ingen analyserade vilka risker förändringarna kunde föra med sig. Ordningen att byta ut förskrivna läkemedel mot billigare alternativ är ett annat exempel som hon anser kan leda till en mängd risker för felbehandling, och en jobbig arbetssituation för både sjuksköterskor och läkare.

Synnöve Ödegård tycker att det är konstigt att det förebyggande säkerhetsarbetet har tagit så lång tid att komma i gång med och nämner att Social­styrelsens tidigare general­direktör Claes Örtendahl redan 1992 påpekade hur viktigt säkerhetsarbete är i en debattartikel. ??

Säkerhetsforskningen i Sverige har hittills främst utvecklats och bedrivits inom andra högriskbranscher; militären, sjöfarten, flyget, och inom trafik- och kärnenergiområdet. De kunskaper den forskningen har gett kan i hög grad översättas till hälso- och sjukvården. ?

— I de högriskbranscherna har man tagit till sig ett bredare synsätt och baserar säkerhetsarbetet på den forskning som finns. Här har sjukvården mycket att lära, vi behöver både bredda och fördjupa kunskapsunder­laget för att nå framgång, säger Synnöv­e Ödegård. ?Det insåg hon för flera år sedan och rekryterade då beteendevetaren Irene Tael med lång erfarenhet av säkerhetsarbete inom kärnteknisk verksamhet bakom sig. Tillsammans har de två tagit initiativ till ett svenskt forskarnätverk med målet att underlätta patientsäkerhetsforskning av tvärvetenskaplig karaktär.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida