Kvinnokliniken är modellen
Hur få in patienterna i säkerhetsarbetet? På SöderÂsjukhuset har en ny broschyr strykande åtgång och kvinnoklinikens sätt att ta hand om anmälningar sprids över sjukhuset.
Sedan årsskiftet har vården strängare krav på att göra patienten delaktig. Södersjukhuset i Stockholm har tagit fram Åtta råd för en säkrare vård, en broschyr som inplastad läggs på varje patientbord. Våga fråga för din säkerhet, var aktiv och delaktig i din vård och behandling, heter det i broschyren och på baksidan listas några av sjukhusets hygienregler. ?
Många väljer att ta med broschyren hem då de skrivs ut.??
Kvinnoklinikens modell att erbjuda patienter som har varit med om svåra händelser att komma och reda ut vad som hänt anammas nu på hela sjukhuset. Modellen började användas 2004 av verksamhetschefen Margareta Hammarström, läkare och professor vid Karolinska institutet. Numera tar hon hand om alla incidenter när patienter hör av sig. Formellt sker rapporteringen av svåra händelser, ärenden som kan leda till lex Maria-anmälningar och klagomål via avvikelsesystemet, men då har hon oftast redan fått besked via medarbetare och chefer. Klagomål kan också komma via mejl eller telefon, genom sjukhusets patientombudsman eller patientnämnden. ??
— Den fråga som alltid kommer från de patienter som kommer till mig är: Vad gör ni för att det här inte ska upprepas? säger Margareta Hammarström. ?
De svåraste ärendena tycker hon är när barn och kvinnor har skadats vid förlossningen, eller drabbats av svåra komplikationer. ?
— Man blir oerhört berörd. Jag bär nog med mig alla berättelser jag fått ta del av, säger hon. ?
Margareta Hammarström utgår från guiden När en patient skadas i vården, utgiven av Löf, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Då hon får rapport om något:?
- skriver hon och beklagar och bjuder in till ett möte om det som hänt
- lyssnar på patientens berättelse och bekräftar att hon ser och förstår
- informerar patienten om hur processen går till. Det kan handla om en händelseanalys och att fallet kommer att läggas ut på sjukhusets intranät om inte patienten säger nej.
- ger uppdraget om en eventuell händelseanalys till en chef ”snett uppåt”, inte till den som är närmast det inträffade. Analysen följer Socialstyrelsens mönster för risk- och händelseanalyser. Om flera enheter är berörda görs analysen ofta av delar av sjukhusledningen.?
- bjuder in patienten för en diskussion när händelseanalysen är färdig. ?
- låter medarbetarna få en redovisning och möjlighet att lämna synpunkter. Är det ett lex Maria-fall skickas händelseanalysen sedan till Socialstyrelsen tillsammans med en åtgärdsplan. Andra händelseanalyser blir underlag för fortsatt förbättringsarbete till exempel runt kommunikationen.??
— I mötet är det viktigast att få patienternas berättelse och bekräfta att jag ser och hör. Jag har visserligen läst patientens journal i förväg, men sitter aldrig och tittar i den. Är berättelsen svår för mig att förstå frågar jag om jag får ställa frågor så att jag kan följa med, säger Margareta Hammarström.?
De flesta patienterna som får brev vill komma. Margareta Hammarström avsätter alltid mer än en timme per möte, försöker vara så passiv som möjligt och låta bli att gå i svaromål. Ibland är hon med i arbetet med händelseanalysen, då kan hon behöva göra stödanteckningar under mötet med patienten men frågar alltid först om det är ok. ?
— De flesta vill också komma och gå igenom händelseanalysen. Jag tror att det finns ett behov av ett avslut. Vissa patienter vill få återrapportering om jag säger att vi ska ändra en rutin, och är det ett lex Maria-ärende är vi ålagda att återkoppla beslutet, säger Margareta Hammarström.
Södersjukhusets kvinnoklinik med 500 anställa och 7 500 förlossningar om året har mellan sex och åtta lex Maria-ärenden per år. Sammantaget beräknar Margareta Hammarström att hennes patientkontakter på grund av inträffade händelser, nästan-händelser och klagomål tar omkring 50 timmar om året, ett 20-tal rör lex Maria-ärenden.