Många frågor om nya lagen på patientsäkerhetskonferens i dag

Knappt var fjärde vårdarbetsplats har förberett sig på den patientsäkerhetslag som börjar gälla vid nyår och suget efter tips och information är stort.

När patientsäkerhetskommittén i Stockholms län landsting i dag arrangerade en patientsäkerhetsdag hade långt fler velat komma än det fanns  plats för.  ”Det finns en del att göra”, kommenterade Henry Nyhlin, ordförande i kommittén och moderator för seminariet Hur förbereder vi oss? efter att ha ställt några frågor till auditoriet. 

Många gör händelseanalyser 

Bara tre av fyra i den fullsatta salongen på Folkets hus i Stockholm tyckte sig känna till den nya lagen som börjar gälla vid årsskiftet. Knappt en fjärdedel hade läst den och lika få ansåg att deras verksamheter hade förberett sig.

Anneli Lennberg, verksamhetschef på Södertälje sjukhus, var en av dem som moderatorn hade samlat runt sig på podiet. Hon tyckte att verksamheterna är ganska bra på att göra händelseanalyser, men riskanalyser, riskinventeringar, patientsäkerhetsronder och systematiska journalgranskningar arbetar bara några få med.

– Där kunde vi göra mer, och få med alla. Vi skulle kanske lära fler medarbetare att göra riskanalyser. Vi måste också ha välkända rapporteringssystem så att alla vet hur man gör, sa hon.

Beställarna kräver inte kvalitet 

När moderatorn undrade hur information om en vårdskada ska gå till, vem som ska informera, och var gränsen går för att informera om det som skulle ha kunnat inträffa svarade Socialstyrelsens chef för tillsynsavdelningen, Per-Anders Sunesson, att det beror lite på verksamhetens storlek.

– På ett stort sjukhus behöver det absolut inte vara just behandlande personal. Och att informera om vad som kunde ha skett, det kan ju bli hur stort som helst. Jag skulle nog säga att det krävs att felet legat snubblande nära att inträffa.

Henrik Almkvist, chefläkare på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning idkade självrannsakan:

 – Kvalitet har vi inte utvecklat så mycket på beställarnivån. Vissa saker borde man inte betala för, till exempel när någon opererar på fel sida. Beställare kunde också följa upp på vilket sätt det jobbas med patientsäkerhet.

Ser inte vårdskadorna 

På förmiddagen hade det framgått att bara sju procent av auditoriet ansåg att de hade varit med i team där det hade inträffat en vårdskada.

– Bekymmersamt, med tanke på snittåldern i salen borde siffran vara den mångdubbla”, sa Henrik Almkvist.

Han såg förklaringen i bristande uppföljning.

– Vi ser ofta inte vårdskadorna eftersom vi inte följer upp det vi gör. Det dröjer några dagar innan vi ser vårdrelaterade infektioner, och när det gäller läkemedel kan det dröja flera veckor innan patienten läggs in på grund av oväntade reaktioner.  

När moderatorn tog upp patientsäkerhetslagens skrivningar om att den som ansvarar för vården ska ge patienten individuellt anpassad information som en av den kommande lagens nyheter och frågade sig vem ”den” var reagerade Per-Anders Sunesson:

– Nu blir jag bekymrad, det står i den nuvarande lagen också och betyder den som har behandlingsansvaret, konstaterade han.

Luddig gränsdragning 

Patientnämndens ordförande berättade apropå patientens delaktighet att 29 procent av nämndens ärenden leder till förbättringar i vården. Måns Belfrage, chefläkare på Capio S:t Görans sjukhus undrade över gränsdragningen mellan de patientklagomål som ska till patientnämnden och de som ska till Socialstyrelsen efter nyår.

Per-Anders Sunesson medgav att det kan bli litet luddigt.
– Vi ska föra över bemötandefrågor till patientnämnden men ofta har bemötandet betydelse för patientsäkerheten så vi kommer nog inte att föra över alla dem. Vi får fortsätta föra dialog.