”Sjuksköterskor tar en stor risk”
Sjuksköterskor som exempelvis har en egen healingmottagning riskerar att bli av med legitimationen. "Jag råder dem att begära delegitimering", säger Lars—Åke Johnsson, HSAN-chef.??
Sjuksköterskan Marie Lundholm är ordförande i föreningen Healing touch Sweden som enligt egna uppgifter har utbildat drygt 70 sjuksköterskor. På fritiden driver hon ett företag som via hemsidan bland annat erbjuder healing touch. Behandlingen går i korthet ut på tanken att förändra energibalansen i kroppen genom att röra vid klienten med olika tekniker eller hålla händerna ovanför. Marie Lundholm poängterar att hon inte botar.?
— Vi ser till att patienten kan ta emot och förändra sin egen energibalans. Det hjälper till vid de flesta tillstånd.??
Hon konstaterar dock att det inte finns evidens i Sverige men hänvisar till internationell forskning. Målet är att få in healing touch i den vanliga vården.?
— Vi håller på att forska lite i Sverige och det behövs. Studierna visar att mycket är placeboeffekt men om det finns 15—20 procent som blir bättre, måste man då veta allt? ?
Marie Lundholm är noga med att hålla isär arbetet i vården och sin mottagning och ska ta bort sin hemsida. ?
Men enligt Lars–Åke Johnsson, ställföreträdande generaldirektör vid Hälso– och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, tar hon och andra som är legitimerade inom vården en stor risk även om domstolarna ibland har varit olika stränga. Han får många frågor från sjuksköterskor som vill utöva alternativa metoder vid sidan om jobbet. ?
— Mitt råd är att alltid själv begära att legitimationen dras in. Tittar man på avgjorda rättsfall är risken stor att Socialstyrelsen griper in. Att det sker sällan beror snarare på att det inte läggs resurser på detta, säger han.?
Några gånger om året händer det också att sjuksköterskor begär delegitimering, men HSAN frågar dem inte varför. ?
Att som utövare hänvisa till vad som är tillåtet i andra länder håller inte, säger Lars–Åke Johnsson.?
— Man kan alltid hitta stöd för en metod någonstans i världen, men frågan är om det uppfyller våra krav. I exempelvis Centraleuropa är homeopati accepterat men det är främmande för oss.??
Det är inte tillåtet att gå i förväg bara för att man tycker att utvecklingen går trögt i Sverige.?
— Nej, det är inte så det fungerar. En läkare kan till exempel inte på egen hand börja pröva olika läkemedel. Både preparat och behandlingar är noga omgärdat av regler. Ytterst handlar det om att skydda patienten.?
Varken HSAN eller Socialstyrelsen söker aktivt upp alternativmedicinska utövare som går över gränsen. Förr var det annorlunda. 1997 gjorde Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet en räd i Malmö. Tre sjuksköterskor fälldes av HSAN varav två blev av med legitimationen för att bland annat ha utövat zonterapi, healing och homeopati. En var inte längre yrkesverksam och uppgav att hon inte marknadsförde sig som sjuksköterska men det hjälpte inte — legitimationen är en kvalitetsstämpel som gäller dygnet runt. Syftet med kampanjen var att klargöra gränsen för vad man får göra. ?
— Vi ville driva att legitimerade yrkesutövare är skyldiga att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskor kan inte hålla på med allt möjligt vid sidan om, säger Nils René, inspektör vid Socialstyrelsens region syd.
Till viss del blev gränsdragningen tydligare, men fortfarande finns det kvar en gråzon. ??
Numera reagerar myndigheterna först när någon slår larm vilket händer ett par gånger om året, enligt Per–Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsmyndighet.?
— Vi har ett gigantiskt tillsynsområde och måste hela tiden prioritera. Den här frågan har inte varit i fokus de senaste åren i alla fall, säger han.?
Inspektören Nils René vid tillsynsenheten i Malmö beklagar utvecklingen.?
— Det finns många fält som Socialstyrelsen ska ägna sig åt men detta är viktigt. Ytterst är det en patientsäkerhetsfråga att man vilar på kunskap och inte trolldom, säger han.