Startar forskning om glapp i vården

De finns överallt i vården, men är svåra att täppa till: glappen i vården. Richard Cook, Sveriges första professor i patientsäkerhet, vill hitta metoder att förutse dem.

Han var hett efterlängtad när han i våras tillträdde sin tjänst som professor i systemsäkerhet i vårdorganisationer vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. Som amerikansk ledande expert på olyckor och systemfel knyts stora förhoppningar till att Richard Cooks utnämning ska leda till snabba kliv framåt för utvecklingen av patient­säkerheten. Nu har han hunnit sätta sig in i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och har börjat ringa in problemen. ??

— Som jag ser det är glappen mellan olika vårdinstanser det största akuta problemet, hur man ska få alla delar att haka i varandra och åstadkomma kontinuitet. Så det blir vår forskargrupps första fokusområde. ?

Problemet ska studeras ur alla upptänkliga vinklar, med olika tekniker och metoder och på olika avstånd. Både genom att studera dem som ger vård i det vanliga rutinarbetet och i laboratoriemiljö. ?

— Glapp är vanliga överallt i vården, men att förutse och förebygga dem är speciellt viktigt i vården av kroniskt sjuka. Diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar ökar och ju fler patienterna blir desto viktigare är det att få bort glappen. ??

De mest brännande problemen för framtidens hälso- och sjukvård tror han blir följderna av våra levnads­vanor. Förutom de i hela västvärlden generella välfärdsproblemen fetma och stillasittande har han märkt att förvånande många unga röker i Sverige. Det kommer att orsaka mycken sjukdom och död och ta en stor del av sjukvårdsutgifterna. ?

— Förmågan att ta hand om kroniskt sjuka över tid blir nog en stor fråga. Behandling sker på sjukhus, omvårdnad allt mer i hemmen, men strukturen för det saknas. Sverige har högst andel singelboende i hela västvärlden, det finns ingen hemma som kan ta hand om den som blir sjuk. Det är en stor och svår utmaning.??

I 18 år forskade Richard Cook på University of Chicago. Han säger att till skillnad från i USA är sjukvården i Sverige en del av det vanliga livet. Svenskar förväntar sig att vården finns där när de behöver den. Men från att ha varit en grundsten i samhället har den blivit en politisk fråga. Han har märkt i diskussionerna om privat vård att det känns främmande för många svenskar. ?

Att gå från offentligt producerad vård till dagens blandning av offent­ligt och privat innebär också en stor förändring av incitamenten för sjukvården. ?

— Koncentrationen på tillgänglighet och försöken med privat vård och debatten som följt på det, inte minst efter skandaler i äldrevården, tar utrymmet och gör att patientsäkerhetsfrågan kommer i andra hand, hävdar han. ??

Han ser att vården är under stark press och vill försöka förstå hur alla delar interagerar och vad som gör risken för olyckor större eller mindre. Men det sker väldigt få fel i vården, ofta för att det som riskerar att gå fel upptäcks i tid. ?

Målet för hans arbete är att hitta sätt att underlätta för personalen att göra rätt. Att se varför det fungerar så bra som det gör och skapa mer framsynthet.?

— Vi forskare vet att praktiker, som Vårdfokus läsare, ofta arbetar under svåra förhållanden och ofta i en mer komplicerad och motsägelsefull verklighet än någon förvaltning inser. Som jag ser det finns det inte någon sjuksköterska, barnmorska, läkare, biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska som inte har patientens säkerhet ständigt aktuell. Det startade inte med de nationella patientsäkerhetsdagarna. ?

Richard Cook oroar sig för att de djupa kunskaper som erfaren personal har, och som gör dem skickliga på att lösa oväntade problem, kommer att förloras inom något decennium med 40-talisternas pensionsavgångar. För lite har gjorts för att föra deras insikter vidare. Samtidigt gör dagens unga inte längre livslånga åtaganden. De lämnar yrket när de inte känner sig uppskattade. ??

Merparten av de ledande tänkarna på patientsäkerhetsområdet kan spåra sitt intellektuella arv till de forskare som efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 började skärskåda säkerhet i komplexa system och människors roll för att hålla dem säkra. Richard Cook nämner särskilt den tradition som uppstod i Norden, främst på Risö-laboratoriet i Roskilde med namn som Jens Rasmussen och Mårten Lind.?

Eftersom experterna på säkerhetsområdet är en liten internationell grupp som alla känner varandra hade han varit i Sverige flera gånger innan han tillträdde som professor vid KTH. Att flytta hit kändes naturligt. ?

— Det är en fin chans att pröva något nytt. I USA ser vi Sverige som ett system som fungerar. Jag ville se det med egna ögon. Förutom att forska själv hoppas jag hinna bygga upp en forskarkader på KTH i Flemingsberg som kan säkra kontinuiteten när jag har slutat arbeta.

Richard Cook är i grunden aneste­siolog och när pappersexercisen är klar kommer han att arbeta som sådan på Karolinska i Huddinge ibland.