Upphandling

Skarp kritik mot upphandling av vård för tortyrskadade

Skarp kritik mot upphandling av vård för tortyrskadade
Många av dem som flytt till Sverige har utsatts för trauman och skador. Arkivbild: TT

Två viktiga centrum för krigs- och tortyrskadade flyktingar kan tvingas lägga ner efter att ha förlorat sina kontrakt med Stockholms läns landsting. Detta genom en upphandling som kritiseras för att ha prioriterat pris före kvalitet och som kan göra att patientgruppen faller mellan stolarna.

Sedan många år har Röda korsets center för torterade flyktingar, RKC samt Kris- och Traumacentrum, KTC, bedrivit vård av personer som utsatts för trauman och skador under krig och tortyr. De har haft ett upphandlat uppdrag från Stockholms läns landsting, SLL, som gjort att vården kunnat bedrivas på bred front, med nästan 500 nya patienter årligen och totalt 15 000 patientbesök under 2016.

Eftersom kontrakten löper ut 2018 valde SLL att göra en ny upphandling i två delar, en för norra länsdelen och en för den södra. De vanns av storkoncernerna Praktikertjänst och Capio, som inte har samma erfarenhet av att vårda krigs- och tortyrskadade.

Nu kan RKC och KTC tvingas lägga ner sina verksamheter, och ett 40-tal anställda blir övertaliga.

Kritik mot breddat uppdrag

Fredrik Garpe, VD på KTC, och Thomas Lindgren, verksamhetschef på RKC, är besvikna över att de förlorar uppdraget och ser det som en stor förlust att deras mångåriga kompetens nu splittras upp.

Men de är också djupt kritiska till hur upphandlingen genomfördes och är djupt oroade för att deras patientgrupper inte kommer att få rätt vård i framtiden.

Orsaken är att SLL genom den nya upphandlingen har vidgat grunduppdraget, från att tidigare bara gälla krigs- och tortyrskadade till att nu omfatta alla personer med en transkulturell bakgrund som uppvisar trauma- och stressrelaterade problem.

”Blandar samman patienter”

– De med mer generella trauman, från exempelvis flykten till Sverige, tas i dagsläget om hand av allmänpsykiatrin, och så borde det fortsatt vara. När man blandar samman patienter med helt olika behov och gör en upphandling där lägst pris vinner, så gör det att vår grupp kommer falla bort. Och som jag ser det har landstinget satt sig i ett avtal där de inte heller kan kräva att krigs- och tortyrskadade ska få vård, för de nämns inte specifikt, säger Thomas Lindgren.

Fredrik Garpe delar den analysen. I våras pratade han med landstingets upphandlare och vädrade sin oro kring framtiden för patientgruppen. Han ska då ha fått det raka svaret att landstinget i detta fall ”inte upphandlar tortyrskadevård”.

– Lite tillspetsat så anser jag att SLL har upphandlat allmänpsykiatri för personer med invandrarbakgrund. Det tycker jag är besynnerligt, det blir som att vården ska dela in människor utifrån härkomst i stället för vilken problematik de söker för. Och de som har specifika trauman från krig och tortyr kommer inte längre att ha en samlad specialistkompetens att vända sig till, säger Fredrik Garpe.

”Ingen faller bort”

Den här bilden delas inte av Maria Hägerstrand, chef på SLL:s psykiatrienhet och en av dem som varit delaktig i upphandlingen. Hon menar att ingenting i det tidigare uppdraget har tagits bort, ingen patientgrupp faller bort, utan i stället handlar det om att vidga målgruppen och omfattningen på vården.

– Med tanke på den stora migration som vi hade under 2015 och 2016 så finns det i dag fler patienter som vi behöver möta, oavsett om de har fått ett trauma från krigsliknande situationer eller under flykten till Sverige. Det gemensamma är att det krävs en speciell typ av vård för den transkulturella bakgrunden, bland annat använder man mycket tolk.

Kan man behandla krigs- och tortyrskador på samma sätt som andra former av trauman?

– Man ska alltid använda evidensbaserade metoder när man behandlar, och metoderna för att behandla trauman är desamma. Däremot så behöver man anpassa det till att möta den här specifika målgruppens behov, och det kommer vi göra även framöver. Vi har upphandlat specialiserad vård där det ska göras individuella bedömningar och där de som är mest sjuka ska behandlas först, säger Maria Hägerstrand.

”Gör om upphandlingen”

Upphandlingen har även kritiserats av den rödgröna oppositionen i landstinget. När Hälso- och sjukvårdsnämnden skulle rösta om beslutet att tilldela Capio och Praktikertjänst kontrakten blev det elva ja mot nio nej.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna försökte förgäves få till en ny upphandling där kvalitet och erfarenhet skulle väga tyngre än priset.

”I den aktuella upphandlingen konstaterar vi att SLL gynnar upphandlingsproffs framför vårdgivare som har erfarenhet och bred kunskap inom vårdområdet. (…) Särskilt denna sköra patientgrupp som har stora komplexa behov behöver specialistkompetens vilket tar tid att bygga upp och utveckla. Vården kräver kontinuitet och långsiktighet. Därför bör upphandlingen avbrytas och göras om”, skriver företrädare för de rödgröna partierna i en reservation.

Pris före kvalitet

Upphandlingen var riggad på ett sätt som i princip innebär att lägst pris vinner. Anbudsgivarna fick svara på tio kvalitetsfrågor, som bland annat rör hur personalens kompetens ska utvecklas och hur behandlingsmetoder ska förändras för att förbättra vårdresultaten.

Svaren analyserades sedan, och om SLL ansåg att de nådde upp till en hög ambitionsnivå gjordes ett avdrag på anbudspriset. Som mest kunde det göras ett avdrag på två miljoner kronor.

Hade inte kunnat vinna

För kontraktet som gällde den norra länsdelen la Praktikertjänst ett bud som var så pass lågt att ingen annan aktör hade kunnat vinna, oavsett vilka prisavdrag de hade fått för kvaliteten.

– För just det här enskilda vårdområdet, där Praktikertjänst har sett att de har samordningsvinster, så spelade priset absolut en roll i slutänden. Men när vi utvärderar kvalitén så vet inte vi vilket anbudspris som lagts. Vi gör alltså en objektiv bedömning och i det här fallet fick de också stora prisavdrag för sin kvalitet. Med andra ord så lever de upp till våra krav, säger Maria Hägerstrand.

Hade sämst kvalitet

Det hade gått att göra en upphandling där det i stället sätts poäng på pris och kvalitet, och där det också går att vikta kvaliteten tyngre. Men Maria Hägerstand menar att utfallet hade blivit ungefär detsamma oavsett. Kris- och traumacentrum kunde inte konkurrera när det gäller pris, och Röda korset lyckades konstigt nog inte få ett enda prisavdrag när det gäller kvaliteten.

– Vi utvärderar bara det material som anbudsgivarna skickar in. Det är som en tentamen kan man säga, där vi bedömer hur de kommer att möta målgruppen och hur de kommer att leva upp till de krav som vi har ställt. Jag kan tycka att de med sin kunskap borde ha kunnat svara bättre på frågorna, säger Maria Hägerstrand.

Kan inte konkurrera

Fredrik Garpe på Kris- och Traumacentrum tycker dock att de kvalitetsfrågor som ställdes mer handlade om ledningssystem och kontroll av verksamheten, snarare än behandlingsinnehåll och medarbetarnas kompetensnivå.

– Stora koncerner kan främst konkurrera med låga priser, eftersom de är så pass stora och har olika samordningsvinster. Vi såg kvalitén som vår främsta konkurrensfördel. Men sättet som upphandlingen lades upp på gjorde att varken vi eller Röda korset fick en verklig chans att sätta emot i någon av dessa delar. Storbolagen har bättre förutsättningar än oss att formulera sig väl kring ledningssystem, säger Fredrik Garpe.

Lågt slutpris oroar

En annan sak som väcker frågor är slutnotan. Förra året kostade krigs- och tortyrskadevården 32 miljoner kronor. I den nya upphandlingen, med det utvidgade uppdraget, så landade slutpriset på 32,6 miljoner kronor. Därför undrar Fredrik Garpe och Thomas Lindgren om SLL har accepterat rena lockpriser som inte kommer att räcka till en kvalitativ vård.

Men det avfärdas av Maria Hägerstrand:

– Vi upplever inte att vi har fått några orimliga anbud på något sätt. Vi känner oss trygga med det här.

Kommer klara uppdraget

Företrädare för både Capio och Praktikertjänst har till andra medier framhållit att de har lång erfarenhet av att ge psykiatrisk vård till breda patientgrupper. De menar att de kommer kunna möta de krav som landstinget ställer. Lauri Nevonen, vd för Praktikertjänst psykiatri, säger till Dagens Nyheter:

– Vi har jobbat med de här patienterna de senaste åtta åren. Jag förstår inte riktigt var kritiken kommer ifrån. Vi har drivit verksamhet på flera ställen i norra Stockholms mest utsatta områden, vi har högkvalitativ vård med erfaren personal som jobbar i den miljö där den här patientgruppen bor. Vi kommer att ha en fullt bemannad enhet som ska möta de behov som finns.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida