katastrofvård

Terrordådet på Drottninggatan – så fungerade vården

Terrordådet på Drottninggatan – så fungerade vården
Vid terrorattacken i Stockholm dog fem personer och 15 fördes till sjukhus för sina skador. Bild: TT

Landstingets insatser bedöms ha fungerat väl. Men förbättringar behövs på en rad områden. Det handlar om fler övningar, enhetliga katastrofplaner och bättre teknik, visar en ny utredning. Dessutom behöver ambulanspersonalens säkerhet ses över.

26 september 2017

Idag presenterades en utvärdering av Stockholms läns landstings samlade insatser vid terrorattentatet på Drottninggatan den 7 april i år. Händelsen utlöste en massiv sjukvårdsinsats och det uppstod stora störningar i kollektivtrafiken. Det innebar stora påfrestningar på landstingets två kärnverksamheter.

Det professionella och snabba agerandet av sjukvårdspersonal och trafikoperatörer och det goda ledarskapet var avgörande för att landstinget under rådande omständigheter klarade av ansvaret mot medborgarna effektivt och ändamålsenligt, sägs det i utvärderingen.

Medarbetares goda insatser

Utvärderingen av den katastrofmedicinska beredskapen har utförts av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping som lyfter fram alla de goda insatser som gjordes av medarbetare i landstinget och andra inblandade vid händelsen.

Personalens insatser genomfördes professionellt och engagerat. Alla bidrog till att de drabbade omhändertogs på bästa sätt utifrån rådande förutsättningar. Trots att lägesbilden var bristfällig och information saknades så arbetade alla involverade för att lösa sina uppgifter.

Akutsjukhusen hanterade händelsen väl utifrån ett ledningsperspektiv. Övningar och utbildningar som genomförts i verksamheterna har haft positiv inverkan på agerande och beslutsfattandet.

Slutsatsen är att den katastrofmedicinska beredskapen fungerade till stora delar vid händelsen på Drottninggatan.

Bättre tekniska system

Men utvärderingen visar också områden där förbättringar behövs. Några viktiga sådana är att säkerställa robusta tekniska system, skapa tydliga och enhetliga katastrofplaner, tydliggöra samverkan och helhetssyn i ledningen och att utveckla det förebyggande arbetet med övningar för samtliga verksamheter som ingår i landstingets krisberedskap.

En speciell punkt är att den prehospitala sjukvårdspersonalens säkerhet bör utredas. Ett förslag är att landstinget gör en analys av personalens säkerhet för att se vilket stöd som krävs och om nya arbetssätt behövs.

Helhetssyn behövs

Men för att kunna förbättra ledningssystemet vid en allvarlig händelse behöver en helhetssyn av kris- och katastrofberedskap skapas i Stockholms läns landsting.

En av slutsatserna i rapporten är också att den regionala krisledningen inte aktiverades utan det mesta av krisarbetet bedrevs i den regionala särskilda sjukvårdsledningen.

Några åtgärder som behövs:

  • De två stora krisberedskapsplanerna för landstinget behöver sammanfogas eller göras mer enhetliga.
  • Ansvar för olika krisledningar måste bli tydligare.
  • Planerna bör beskriva på vilket sätt samordning av landstingets alla verksamheter ska ske.
  • Översyn behövs även av katastrofplanerna för sjukhusen, för andra verksamheter och styrdokument så att blir mer enhetliga.
  • Analys bör göras av de olika sjukhusens förmåga. Det kan vara grunden till en fördelningsnyckel vid en händelse om många svårt skadade måste transporteras till sjukhus.
  • Struktur för ledning och rapportering måste tydliggöras mellan SOS Alarm, skadeplats, särskild sjukvårdsledning på regional nivå och lokala sjukvårdsledningar. Idag saknas tekniska stödsystem som gör det möjligt att dela information och rapportering av lägesbilden.
  • 1177 Vårdguiden behöver inkluderas i den kris- och katastrofmedicinska beredskapen.
  • En övningplan bör fastställas för alla berörda landstingsverksamheter. Samverkansövningar med övriga aktörer i samhället bör genomföras.
  • Landstinget bör göra en översyn av den katastrofmedicinska planen vad gäller krisstöd.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida