Barnmorskan: ”Kvinnor ses som maskiner som inte kan föda”
Märta Cullhed Engblom är barnmorskan som bytte spår. Hon har tagit av sig de patologiska glasögonen som präglar förlossningsvården i dag och satt på sig ett nyare, friskare par. Men det har inte alltid varit enkelt.
Även om tonåringarna i huset har lovat att hand om barnpassningen av lille Nils lyckas den ettårige sonen smita in till sin mamma några gånger under intervjun. Märta Cullhed Engblom behåller fokuset, det vi pratar om är hennes hjärtefråga och hon är van att hålla många bollar i luften som sexbarnsmamma och egenföretagare.
För tillfället delar hon och maken på föräldraledigheten med yngsta barnet. Hemifrån radhuset i Uppsala sköter Märta Cullhed Engblom stora delar av sitt arbete. Uppdragen som hembarnmorska har hon pausat, men doulautbildningar, föreläsningar och att skriva fungerar för det mesta bra att kombinera med familjelivet.
Uppkrupen i beigea favoritfåtöljen ägnas mycket tid åt att lära sig mer om födandets fysiologi. Om hormoner, biologiska mekanismer och den inneboende kompetens som kvinnor har för att föda barn, men som de så sällan får lov att praktisera i dagens förlossningsvård.
Märta Cullhed Engblom

Gör: Barnmorska sedan 2011. Driver det egna företaget ”Föda med stöd”.
Ålder: 42 år.
Familj: Man och sex barn mellan 18 och 1 år.
Bästa förlossningsupplevelse: ”När jag födde Nils, mitt yngsta barn. Det var en planerad hemfödsel och jag födde verkligen på mina egna villkor. Men förlossningen tog en annan vändning än jag planerat för. Hela berättelsen finns att läsa på min blogg ”Föda med stöd” under namnet ’Primum non nocere, first do no harm’.”
Vetgirigheten är själva grunden i Märta Cullhed Engbloms självpåtagna uppdrag – att förändra den svenska förlossningsvården i grunden. Hon vet att kunskap är det främsta verktyget för att skapa en vård där det är kvinnorna – med barnmorskor som stöd – som är experterna och inte vården.
– Modern medicin har bjudit på fantastiska vinster, men en förlossning behöver inte vara säker för att det är på sjukhus. Det finns inget kausalt samband, de andra alternativen är också förknippade med goda utfall, säger Märta Cullhed Engblom.
Lägst prioriterade får sämst vård
Hon tycker att det är bra att den högspecialiserade vården finns och att den måste få vara kvar, men påpekar att de allra flesta födande inte behöver den. För samtidigt som barn- och mödradödligheten är bland de i lägsta i världen, lämnas en tredjedel av alla kvinnor med en psykologisk traumatisk förlossningsupplevelse. Trauman som kan göra dem rädda för att föda igen och påverka dem livet ut.
Med patologi som glasögon letar man efter det som är sjukt och missar det friska, menar hon. Att alla kvinnor ska föda på sjukhus är som att knöla in alla patienter på iva. De som blir lägst prioriterade får den sämsta vården.

Foto: Alexander Donka.
– Kvinnor ses som maskiner som inte kan föda. Det är pinsamt och jag har själv varit en del av det systemet. Men jag kan leva med den skammen, för jag är besatt av att lära mig om födandets fysiologi, säger hon.
De första åren som barnmorska arbetade Märta Cullhed Engblom inom förlossningsvården i Uppsala. Hon fick ofta ta hand om flera födande samtidigt och gjorde sitt bästa för att ge en trygg och säker vård. Först när hon kom till Södra BB i Stockholm, hittade hon hem.
– Det hände något med mig där. Jag började se vad det gör när man kan få bygga tillit genom att vara närvarande. Miljön runt den födande är central. Jag brukar säga att jag upptäckte barnmorskekonsten på Södra BB, säger hon.
En chock att Södra BB skulle läggas ner
Som barnmorska var det en trygghet att inte behöva dela på sig mellan olika födande. Tilliten fanns även mellan kollegorna och tillsammans skapade de en trygg och säker plats att föda på.
Chocken och sorgen var stor när beskedet om att Södra BB skulle läggas ner kom 2016. Redan sommaren innan, då avdelningen fått stänga under semestern och barnmorskorna behövt hoppa in på den stora förlossningen, skrev hon en debatt-
artikel i Aftonbladet. Märta Cullhed Engblom ifrågasatte att den enda enhet som kunde garantera en barnmorska per födande och ett holistiskt syn-sätt fick stå tillbaka under de som alltid pressade sommarveckorna.
Om man står upp för kvinnocentrerad förlossningsvård får man vara beredd på att möta mycket kritik.
Märta Cullhed Engblom
Reaktionerna lät inte vänta på sig.
– Om man står upp för kvinnocentrerad förlossningsvård får man vara beredd på att möta mycket kritik. Läkarna har tolkningsföreträde, och det medicinska paradigmet genomsyrar allt och alla tror att det är det bästa. Det är en hierarkisk struktur och om man tar strid blir man snabbt nedtryck, det får alla barnmorskor känna på.
Märta Cullhed Engblom har svårt att förstå det stora motståndet mot alternativ inom förlossningsvården. Det går på tvärs mot vad evidensen säger om vad som ger bästa utfall för friska kvinnor med okomplicerade graviditeter.

Foto: Alexander Donka.
När Södra BB stängde förlorade Märta Cullhed Engblom den arbetsplats hon trott att hon skulle stanna på fram till pensionen. Men framför allt gick kvinnorna miste om den enda kontinuerliga vårdkedja som då fanns under graviditet, förlossning och eftervård.
I stället för att bli nedslagen väcktes Märta Cullhed Engbloms engagemang på riktigt och hela hennes professionella inriktning ändrades. Hon startade en blogg, började föreläsa och tog uppdrag som hembarnmorska. 2020 kom hennes första bok ut, ”Föda barn med stöd”.
Försonats med beslutet att lämna förlossningsvården
Det är en populärvetenskaplig bok där hon delar med sig av sina egna upplevelser av förlossningsvården och om de olika alternativ som finns. Genom att utrusta kvinnorna med kunskap hoppas hon att de ska våga ta för sig mer och stå upp för sina rättigheter.
Hon säger att hon har försonats med sitt beslut om att lämna förlossningsvården, även om hon kan sakna arbetet ibland.
– Men jag ser inget alternativ, jag har egna barn som jag vill ska bli respektfullt bemötta när de ska föda barn i framtiden.