Kvinnan kom efter en normal graviditet in till förlossningsavdelningen i vecka 41+3. Förlossningen var i initialskedet och CTG-kurvan visade ett patologiskt mönster. En timme efter ankomsten visades kurvan för läkaren. Hon ordinerade promenad i korridoren. Därefter planerades hinnsprängning och skalpelektrod.

Hinnsprängning gjordes en knapp timme senare. Fostervattnet var mekoniumblandat och CTG-kurvan hade ett gravt patologiskt mönster. Barnet förlöstes med kejsarsnitt och var då helt livlöst. Efter upplivning fördes det till neonatalavdelning där det senare avled.

Kvinnan anmälde läkaren och två barnmorskor till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Hon uppger att hon redan på morgonen ringt och frågat om hon skulle komma in till förlossningen eftersom hon blödde. Den barnmorska som svarade rådde henne att ta ett bad, bara om blodet forsade skulle hon komma in. Hon skulle stanna hemma tills värkarna kom med fem minuters mellanrum och höll i sig i en minut.

Då värkarna kom med fem minuters mellanrum ringde hon upp och pratade då med samma barnmorska. Man kom överens om att den blivande mamman skulle komma in efter klockan ett, då bytet av personal var klart. När hon på eftermiddagen kom in till förlossningen var personalen mycket stressad och patienten hävdar i sin anmälan att det var därför hon inte blev behandlad och snittad i tid.

Ansvarsnämnden påpekar att dokumentation saknas över de telefonsamtal som barnmorskan förde med patienten. Men eftersom avdelningens rutiner var att inte journalföra telefonrådgivning kan inte barnmorskan lastas för det.

Patient och barnmorska har lämnat olika uppgifter om telefonsamtalet. Det fanns inga spår av blod då patienten kom till förlossningen och det är inte visat att barnmorskan fått veta att kvinnan blödde. Ingenting annat tyder heller på att hon åsidosatt sina åligganden. Anmälan mot henne leder därför inte till någon disciplinpåföljd.

Ingenting tyder heller på att den barnmorska har handlat fel som var på plats när kvinnan kom till förlossningen. Däremot fördröjde läkaren sina planerade åtgärder med 40 minuter. Hon borde omedelbart ha utfört hinnsprängning och satt skalpelektrod när CTG-kurvan visade ett patologiskt mönster. Nämnden ger läkaren en varning. (HSAN 2273/95:A2).