Arbetslösheten bland Vårdförbundet SHSTFs medlemmar har hittills alltid varit låg i jämförelse med andra grupper i samhället. I dag är den 4 procent, eller 3 900 personer.

Men trots att antalet arbetslösa fortfarande är förhållandevis få, handlar det om en fördubbling sedan 1993.

Dagens arbetslöshet varierar mycket beroende på specialitet och var man bor. I en del områden är arbetslösheten klart större än 4 procent, till exempel i Norrbotten och vissa delar av Småland. På andra håll är den mindre, bland annat i Stockholm. En grupp som haft det speciellt svårt de senaste åren är biomedicinska analytiker med större arbetslöshet än övriga SHSTF-grupper.

Hur ser då framtiden ut? Den svartaste framtidsbilden innebär en fördubbling fram till sekelskiftet, till 8 procent. Men det är inte säkert att ökningen blir så stor, säger Stig Tegle.

– Jag är dock lätt pessimistisk och tror på en viss ökning av arbetslösheten de närmaste tre–fyra åren.

Han stöds av den prognos som gjorts av SCB, Statistiska centralbyrån. SCBs bedömning är att det kommer att finnas ett överskott av sjuksköterskor både år 2000 och år 2010.

Enheter läggs ned
Det finns flera orsaker till ökningen. Inom framför allt den slutna vården genomförs en rad besparingar och strukturförändringar som innebär färre tjänster. Den samordning och sammanslagning av sjukhus som genomförs på en rad orter i landet – som bland annat resulterar i nedläggning av avdelningar och andra enheter – har påverkat arbetslösheten i negativ riktning och kommer troligen att göra det ännu mer den närmaste tiden.

Även om Vårdförbundet SHSTFs medlemmar hittills varit förskonade i förhållande till andra, till exempel undersköterskorna, kommer de också att drabbas.

Förhoppningen att de i stället ska kunna få jobb i kommunerna ställer sig Stig Tegle tveksam till.

– Kommunernas ekonomi är i dag så dålig att jag inte ser några större förutsättningar för att de ska kunna anställa så många som man kanske tror.

Utbildad till arbetslöshet?
En annan orsak är alla nya sjuksköterskor och barnmorskor som nu utexamineras, efter ett uppehåll på ett år sedan utbildningen förlängdes från två till tre år. Det rör sig om ett par tusen per år som ska konkurrera med de som redan finns. Hur många av de nya som går direkt till arbetslöshet är dock inte möjligt att säga i dag.

Det är också just den ökade utbildningen som SCB pekar på i sin prognos.

Om man delar upp SHSTF-kollektivet i grupper finns det stora skillnader. I dag finns det totalt sett (men även här geografiska variationer) i landet en brist på sjuksköterskor inom iva, psykiatri, röntgen, operation, barnsjukvård och anestesi.

Där är med andra ord arbetsmarknaden ännu positiv. För sjuksköterskor inom barnsjukvård och anestesi är dock framtiden litet osäker.

Förutom när det gäller de biomedicinska analytikerna är prognosen negativ när det gäller distriktssköterskor, barnmorskor och allmänsjuksköterskor inom medicin och kirurgi. Lite överraskande är det kanske att barnmorskor nu hamnat i den grupp som börjat få det kärvt.

I Skåne till exempel talas om att ett par hundra barnmorskor nu i stället får tjänst som sjuksköterska (och då slår ut unga och utexaminerade). Orsaken är bland annat den tendens till centralisering av förlossningsverksamheten som finns i landet.