När problembaserad inlärning används motiveras patienterna att aktivt söka sig fram till vad de själva kan göra för att förebygga ohälsa och sjukdom. De matas inte passivt med färdig information och kunskaper av vårdpersonalen.

– Problemet med det traditionella sättet att informera och undervisa olika patientgrupper är att vi inte på ett enkelt och konstruktivt sätt kan ta reda på om patienten verkligen har förstått. Genom att patienten själv formulerar sina frågor och sen försöker få svar på dem hoppas vi att hon/han ska få en djupare förståelse för sin sjukdom och vilka beteendeförändringar som måste till för att påverka den, säger Marie Edwinson Månsson, barnsjuksköterska och doktor i vårdvetenskap.

Informerar barn
1992 disputerade hon på en avhandling om värdet av att informera barn vid undersökningar och behandlingar. I dag arbetar hon vid vårdutvecklings- och utbildningssektionen på Helsingborgs lasarett. Marie Edwinson Månsson ansvarar bland annat för att ta fram olika informationsprogram för vuxna patienter.

Vid Hälso- och sjukvårdsstämman i Älvsjö i april ska hon tala om den nya metoden att undervisa patienter. Vid sin sida kommer hon att ha barnmorskan Liss-Marie Ardenvik, utbildningsledare i Ängelholms sjukvårdsdistrikt.

Vid mödrahälsovården i Ängelholm – och eventuellt i Helsingborg – ska de tillsammans göra en jämförande randomiserad studie mellan två frivilliga grupper av överviktiga gravida kvinnor. Den ena gruppen ska få traditionell information/undervisning medan den andra ska undervisas med PBI-metoden. Kvinnorna ska delta i projektet under hela graviditeten och följas upp efter förlossningen. Projektet beräknas komma igång i början av 1997 varför några resultat knappas kommer att kunna redovisas vid stämman.

– Men metoden som sådan är så pass intressant att den ändå är värd att diskutera. Det finns flera vetenskapliga undersökningar som visar att det blir billigare i längden om patienterna undervisas och får ta ett eget ansvar för sin sjukdom. Vi tror att motivationen för att ta detta ansvar ökar med problembaserad inlärning, säger de.

Självstyrd inlärning
PBI är en pedagogisk metod vars främsta kännetecken utgörs av självstyrd inlärning, helhetssyn och gruppdynamik. Deltagarna arbetar i smågrupper om fem till åtta personer. Till sin hjälp har de en handledare. Handledarens uppgift är inte att förmedla faktakunskap utan att visa deltagarna var de kan söka efter den.

Deltagarna får ett problem- eller patientfall att utgå från. I Ängelholmsfallet kan det exempelvis röra sig om en gravid kvinna som väger 130 kilo. Hon drabbas av högt blodtryck och sekundär diabetes. Förlossningen blir långdragen eftersom hon på grund av sin övervikt inte orkar delta i den omfattning som behövs. Sugklocka räcker inte utan kvinnan måste genomgå ett kejsarsnitt. Barnet är överviktigt.

Gruppens uppgift blir att tillsammans ta reda på vad hon kan göra under graviditeten för att undvika alla dessa komplikationer. En eller ett par deltagare försöker kanske ta reda på vilka orsaker det finns till övervikt, några andra försöker få svar på frågor om diet och kost, en tredje undersöker hur en förlossning går till och så vidare. Sedan snackar de sig samman i gruppen för att slutligen kunna redovisa en helhetsbild.

Förhoppningen är att detta väcker en massa frågor hos de enskilda kvinnorna: ”Är det här någonting som stämmer in på mig?” ”Hur gör just jag för att undvika komplikationer?”

Ett liknande projekt pågår sedan ett drygt år tillbaka vid Universitetssjukhusets kardiologklinik i Linköping, i samarbete med medicinska kliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hälsouniversitetet i Östergötland var först i landet med att konsekvent undervisa sina studenter enligt PBI-modellen. De är också först med att prova modellen i utbildningen av patienter.

Inom två månader efter en episod av kranskärlssjukdom erbjuds patienterna att delta i en köns- och åldersblandad grupp med sex till åtta deltagare. Tillsammans sätter deltagarna upp egna mål för vilka kunskaper de vill skaffa sig och på vilket sätt de ska förändra sitt beteende för att nå målen. Grupperna leds av antingen en sjuksköterska, sjukgymnast eller dietist.

Informerar inte
Vid kardiologkliniken i Linköping har hittills sju patientgrupper undervisats enligt PBI-modellen. Någon slutlig utvärdering har ännu inte gjorts och det pågår en ständig utveckling av metoden.

– Den stora skillnaden mot tidigare är att vi inte längre informerar patienterna. De får själva skaffa sig de kunskaper de är intresserade av. Själv upplever jag att patienterna är mer aktiva än annars. De är mer kritiska och vågar ifrågasätta behandlingarna. Men självklart skiljer det från individ till individ. Vissa är mer aktiva än andra, säger dietist Marianne Fransson.