* Patienten i fokus (i stället för vårdgivaren).
* Bilder i undervisningen (i stället för ord).
* Elektroniska medier (i stället för papper och penna).

Det handlade mycket om att det är dags att byta perspektiv i sjukvården när 600 sjuksköterskor från 34 länder samlades i Stockholm till NI’97, den sjätte kongressen om vårdinformatik (på engelska Nursing Informatics) tidigare i höst.

NI’97 anordnades av IMIA-NI, som är en särskild så kallad specialistgrupp för sjuksköterskor under IMIA, International Medical Informatics Association. IMIAs ordförande, läkaren Otto Rienhoff, var den första men inte den sista som använde ordet paradigmskifte under de fyra kongressdagarna, när han beskrev hur man går från att tala om medicin till att tala om hälsovård. Det är inte minst viktigt för hur man ska agera gentemot WHO och olika telekommunikationsföretag när det gäller den datatekniska utvecklingen:

– Vi som gör jobbet kan inte bara vara objekt, utan måste delta i utformningen av den nya hälsovården.

Otto Rienhoff uppmärksammade behoven av den nya tekniken i tredje världens länder – men varnade för ”västerländsk arrogans” – vi måste möta andra kulturer och traditioner med respekt. Han bjöd också in sjuksköterskorna och IMIA-NI till ett närmare samarbete med huvudorganisationen.

– Jag är trött på konkurrensen mellan professionerna. Vi måste komma förbi rollspelet mellan läkare och sjuksköterskor och arbeta för en gemensam medicinsk dokumentation, sa Otto Rienhoff och bjöd in en representant för IMIA-NI att framöver delta i IMIAs styrelsearbete.

Kathleen McCormick från US Agency for Health Care Policy and Research försökte se in i nästa sekel. Hon varnade för att sjuksköterskor som inte hänger med i utvecklingen och nu lär sig att hantera elektroniska medier och surfa på Internet om några år kommer att befinna sig i samma situation som den gör i dag som inte kan läsa och skriva.

Vi är på väg in i en stor förändring när det gäller sjuksköterskans roll i medicin  och omvårdnad, menade Kathleen McCormick. Nyckelorden är telemedicin, distansundervisning och evidensbaserad kunskap. Om några år kommer man att kunna lyssna med stetoskop och mäta blodtryck via telenätet. En sängplats på sjukhuset kostar tusentals kronor om dygnet, medan ett besök hos syster på hennes mottagning bara en bråkdel av detta och en konsultation via telefon och dator är ännu billigare.

En av sjuksköterskans viktigaste roller blir att företräda och utbilda patienten. Och den nya datortekniken ger henne nya möjligheter. Hittills har hon följt beprövad erfarenhet. Syster gör som syster alltid har gjort. Men nu gäller det att använda evidensbaserad kunskap, det vill säga bara göra sådant som är vetenskapligt utprovat och kontrollerat. Och, underströk Kathleen McCormick, det blir bara möjligt om man med datateknikens hjälp kan söka och hitta den information man behöver, och anpassa den efter varje enskild patients förutsättningar.

Senaste rön överallt
Så det gäller att se till att all kunskap som kommer fram om hur man behandlar trycksår, lindrar smärta, tar hand om obehag efter kemoterapi och så vidare blir tillgänglig också för sjuksköterskor på avlägset belägna platser.

Samma tema var också Holly Jimison, professor vid Oregons hälsouniversitet i USA, inne på. Stärk patienten! var hennes budskap, stärk med hjälp av interaktiv datateknologi. Med den kan man lägga upp utbildning och information så att den passar individen. Men kan verkligen datorer och Internet och information på CD-ROM-skivor ersätta kontakten med sjuksköterskan?

– Ja, ibland kan en väl utformad hemsida på datorn ge mer än ett hastigt besök hos en jäktad sjuksköterska, hävdade Holly Jimison (som just refererat till en undersökning som visade att den genomsnittliga besökstiden hos syster halverats på senare år). Och framför allt kan man använda datorn till att ge patienterna en chans att vara bättre förberedda när de väl kommer till mottagningen.

För de välbeställda
Men Holly Jimison varnade också för de problem som finns med datoranvändningen. Hur klarar sig de funktionella analfabeterna i den datoriserade eran? Och alla de som inte har någon dator hemma? Och de som i alla fall inte följer de råd som doktorn eller syster eller datorn ger?

– Det är de välupplysta och välbeställda som verkligen har nytta av datorn. Vi vill gärna tro att datorn på något sätt ger likvärdig tillgång till informationen, men så är det ju inte, konstaterade Holly Jimison.

Holly Jimison gjorde också en genomgång av den enorma mängd information som nu sprids via CD-ROM-skivor och på Internet, den nya tidens ”Läkarbok för hemmet”. Om    det finns en viss möjlighet att göra en kvalitetsbedömning av CD-ROM-skivorna är det mycket svårt när det gäller det som flyter runt på Internet.

– Den internationella organisationen för medicinsk informatik (IMIA) arbetar för att upprätta en panel för bedömning av kvaliteten på det som förekommer på nätet, men det är en näst intill omöjlig uppgift. Man får i viss mån lita till den kvalitetsstämpel som välrenommerade organisationer och universitet i sig själva utgör för sina egna hemsidor.

Om tre år är det dags igen för sjuksköterskor med vårdinformatik som specialintresse att samlas till kongress. Temat för 2000 års kongress är One Step Beyond: The Evolution of Technology and Nursing, och den hålls i Auckland, Nya Zeeland. Mer information om den och om IMIAs verksamhet överhuvudtaget finns på organisationens egen hemsida med adress www.imia.org.