En ackreditering av äldrevården kan vara ett sätt att höja kvaliteten i vården. Bakgrunden till Eva Fernvalls förslag var den debatt som pågått på sistone om äldrevården i kommunerna och det arbete med nationella mål för äldreomsorgen som socialminister Margot Wallström utlovat.

En ackreditering skulle vara ett slags kvalitetsstämpel: Det här sjukhemmet uppfyller vissa specificerade kvalitetskrav. Till ackrediteringen skulle också kopplas krav på utvärdering av verksamheten.

Eva Fernvall tycker att Kommunförbundet nu ska ta initiativ till att sätta igång en process som leder fram till att man kan ackreditera sjukvården. Arbetet bör naturligtvis bedrivas i samarbete med Vårdförbundet.

I sitt tal redovisade Eva Fernvall också kommun-sjuksköterskornas bild av tillståndet i äldrevården. I en enkät (som faktiskt gick ut innan förhållandena på Polhemsgården uppmärksammades i TV och andra medier) berättar de om äldrevården. Bilden är skrämmande:

* Nio sjuksköterskor av tio i den kommunala äldrevården ser ofta eller ibland katetrar som ligger kvar för länge.
* Åtta av tio sjuksköterskor ser ofta eller ibland patienter med trycksår, sju av tio ser slentrianmässig medicinering medan lika många ser att sjuka gamla inte får den medicin de behöver.
* Sju av tio sjuksköterskor ser också att patienter får gå och lägga sig för tidigt på dagen, medan sex av tio ofta eller ibland ser undernärda patienter.

– Det här är exempel på företeelser som inte ska få finnas i vården, sa Eva Fernvall. Vi är inte bra på att ta hand om våra gamla, och ett samhälle som inte tar hand om sina gamla är inte värt att kallas ett välfärdssamhälle.

Inte bättre förr
Trots de oroväckande resultaten visar enkäten att det inte var bättre förr. Merparten av dem som svarar tycker att förhållandena är oförändrade. Men de som tycker att det blivit bättre är något fler än de som tycker att det blivit sämre.

Eva Fernvall var glad över att de flesta sjuksköterskorna trots allt har kvar sitt engagemang. Åtta av tio tycker fortfarande att arbetet känns meningsfullt, lika många möter respekt för sitt yrkeskunnande. Eva Fernvall:

– De har inte givit upp, och förhoppningsvis har de ännu sin arbetsglädje kvar. Det är tack vare detta engagemang som vi trots allt ser många goda exempel, som inte lyfts fram i medierna.

Yngre mer kritiska
Av Vårdförbundets enkät framgår också att hälften av patienterna i den kommunala sjukvården har individuella vårdplaner, att två av tre sjuksköterskor tycker att de har en bra kompetens för sitt arbete, medan var tredje inte tycker att de har det. När det gäller kompetensen hos övrig personal anser de intervjuade sjuksköterskorna att förhållandet grovt sett är tvärtom: Två av tre saknar nödvändig kompetens, en fjärdedel har den.

Fyra av fem anser att personaltätheten är för låg och lika många säger att det fordras mer pengar för att förbättra verksamheten. Tre av fyra säger att de trots allt inte har gjort avkall på sina ambitioner med sitt arbete.

Enkäten visar också att yngre sjuksköterskor (under 45 år) är mer kritiska mot kvaliteten i vården, medan de äldre är mer negativa till hur äldreomsorgen utvecklats efter ädelreformen.

Vad tycker då de gamla? Enligt enkätsvaren är de gamla nöjda i sju fall av tio, medan bland de anhöriga sex av tio är nöjda.

– Vi kan aldrig avstå från att föra fram vår uppfattning om vården, sa Eva Fernvall inför kongressen. Tystnad om dålig, undermålig patientvård är liktydigt med att vi brister i vår professionella yrkesutövning!

Hon visade att sjuksköterskor faktiskt tar ansvar. Med ädelreformen kom den medicinskt ansvariga sjuksköterskan och hennes lagstadgade ansvar att anmäla och slå larm. Sedan dess har också antalet anmälningar om brister ökat.

– Det har sannolikt bidragit till att kommunsjukvården står under lupp och därigenom kommer de mörka bilderna till vår kännedom, sammanfattade hon.