Lena Torstensson var ombudsman i Skaraborg då hon för några år sedan blev förste vice ordförande. Nu är hon tillförordnad ordförande och en av de sju som sedan augusti förra året arbetat med Vårdförbundets framtidsvision. Hon var också en av tre som vid sidan av valberedningens förslag nominerades till förbundsstyrelsen.

- Var finns våra medlemmar när äldre vanvårdas på sjukhem? Ser de inte hur det är? Vill de inte se? Eller vågar de inte? Vi vet ju att förhållandena är svåra på sina håll. Varför använder vi inte de hjälpmedel vi har i lagstiftningen? Jag hoppas mycket på de nyutbildade och deras kunskaper som en garant för patienterna.

Lena Torstensson tror att majoriteten av Vårdförbundets medlemmar sätter patienten i fokus. Men det går att stärka patienten genom att stärka professionen så att medlemmarna vågar stå för sitt yrkeskunnande.

Gör patienterna tryggare
Hon vet att många sjuksköterskor lämnar över till läkaren att stå för informationen till patienten, men tycker själv att det är naturligt att svara på frågor utifrån sin kompetens. Det är viktigt att patienterna är trygga i vården. Undanglidande svar gör dem oroliga.

Lena Torstensson råder sina kolleger att diskutera med läkaren vad han sagt till patienten och hur fortsättningen är planerad, så att de kan svara på frågor också när läkaren gått.

Här syndar många medlemmar, men Lena Torstensson är övertygad om att det beror på slentrian.

- Sjukvårdsorganisationerna är inte byggda för att låta sjuksköterskan växa och ta sitt ansvar.

Med tre söner har det blivit naturligt för Lena Torstensson att se allt ur ett jämställdhetsperspektiv. Hon studerar ämnet på högskolan och tycker att både män och kvinnor bör få upp ögonen för alla fallgropar man kan trilla i.

– Vårdförbundet måste fortsätta arbeta med jämställdheten och även om det smärtar mig tycker jag att avståndstagandet från Jämo var rätt, eftersom arbetsgivaren har använt vår medverkan som argument mot oss.

Enigheten runt en gemensam framtidsbild att sträva mot är det bästa med Vision 2007, tycker Lena Torstensson. Sedan får delarna drivas utifrån intresse och förutsättningar. För egen del betonar hon antirasismen och samhällsansvaret.

– Det ska egentligen inte behöva stå, för det är så självklart. I alla situationer där jag möter rasism ska jag säga ifrån. Hemma med barnen och i ungdomsgänget på gatan. Visa civilkurage. På medlemsmöten måste vi diskutera varför punkten står i visionen och vad det betyder.

År 2007 agerar medlemmarna professionellt. De använder sin yrkeskunskap i samhället. Som när Lena Torstensson protesterade då sönerna och deras klasskamrater bara hade 20 minuter på sig att klä om efter gymnastiken och äta lunch före nästa lektion. Motsatsen till att grundlägga bra matvanor hos barnen. Lena Torstensson fick resten av föräldrarna med sig och barnens schema gjordes om. Hon hade använt sin sakkunskap.

– Vi har urduktiga medlemmar, men alla ser inte sin kompetens. Alla medlemmar gör ett bra jobb, men somliga lyser lite mer. De driver frågor eller utvecklar något nytt. Sådana ska få lite mer betalt. Men kriterierna ska vara kända. Jag tror att vi kan vara betydligt bättre lönesatta.

Hundra nomineringar
År 2007 är medlemmarna är aktiva i förbundet. Lena Torstensson drömmer om att fackligt arbete är så attraktivt att medlemmarna slåss om uppdragen. Varför inte hundra nomineringar till förbundsstyrelsen?

I hennes avdelning arbetar man mycket uppsökande i stället för att ha medlemsmöten.

– Då är det fler som vågar engagera sig och vi hittar många pärlor. Tar vara på engagemanget och kanaliserar kanske missnöje till något konstruktivt.

Ibland tänker hon att förbundet väntar sig för mycket av medlemmarna.

– Men det finns en utvecklingspotential hos alla även om vi har ett handikapp i att vara kvinnor.

Kvinnor jobbar på och tror att arbetsgivaren ser vilka insatser de gör utan att de talar om det. Samtidigt ser de varken sin egen eller kollegernas kunnande.

– Med nätverk kan vi stötta varandra,  bolla problem, ge varandra respons. Det var så härligt med Friskt vågat-uppmaningen ”Skriv ner det du är bra på.” Jag såg hur medlemmarna växte, de blev mer medvetna och aktiva.