De nya pensionerna, både de statliga och de avtalsbundna, kommer att beräknas på intjänade pensionspoäng under hela eller större delen av arbetslivet. Det betyder att pensionen blir högre ju högre lön man har och ju längre man arbetar.

Tyvärr går det inte att säga hur stor en enskild persons pension blir förrän pensionsdagen är inne. Här ska vi i alla fall försöka visa – med ett rent konstruerat exempel – hur pensionen förändras beroende på lön och antal år i yrkeslivet.

Låt oss säga att en person är 63 år och har arbetat i 30 år. Vi antar att den genomsnittliga levnadsåldern för de kvinnor som är födda samma år som hon är 83 år. Under sitt arbetsliv har hon haft i genomsnitt 13 000 kronor i lön (dagens penningvärde), arbetat i 30 år, betalt en avgift till avtalspensionen på 3 procent och kapitalet har förräntat sig med lika mycket som hon betalat in. Då är hennes ihopsamlade pensionskapital 280 000 kronor.

Vill hon gå i pension vid 63 års ålder ska pensionskapitalet räcka i 20 år eller 240 månader. Pensionen blir 1 167 kronor i månaden. Hade hennes genomsnittslön varit 15 000 kronor hade pensionen blivit högre, nämligen 1 350 kronor i månaden.

Går hon i pension vid 67 år har hon dels arbetat längre, dels kommer hon att få pension under färre år. Pensionskapitalet har byggts upp under 34 år och är 318 000 kronor (vid en månadslön på 13 000 kronor) och ska räcka i 16 år eller 192 månader. Pensionen blir 1 656 kronor i månaden. Hade hennes lön i stället varit 15 000 kronor skulle pensionskapitalet vara 367 000 kronor, vilket ger en pension på 1 911 kronor i månaden.