Sjuksköterskan arbetade sedan 1971 med daglig beredning och injicering av cytostatika vid sin arbetsplats, en onkologisk klinik. Skyddsanordningar saknades de första åren och effektiva sådana började inte användas förrän 1981.

Fyra år senare bytte sjuksköterskan arbetsuppgifter, men ytterligare fem år senare (1989) sökte hon läkare för en körtel på halsen. När den togs bort i februari 1991 visade den sig bestå av maligna lymfoida celler av non-Hodgkintyp med spridning till benmärgen.

Sommaren 1993 skickade sjuksköterskan in en arbetsskade-anmälan till försäkringskassan eftersom hon ansåg att det maligna lymfom hon fått berodde på arbetet. Kassan prövade sjuksköterskans rätt till ersättning enligt LAF (lagen om arbetsskadeförsäkring) från det datum i februari 1991 då diagnosen lymfocytärt malignt lymfom ställdes.

Först avslag
Beslutet i december 1995 blev ett avslag. Kassan hävdade att kontrollstudier inte har visat någon överrepresentation av denna sjukdom för sjuksköterskor som hanterar cytostatika.

Det finns inga uppgifter som talar för att sjuksköterskan kunde ha blivit sjuk på grund av de medel hon hanterade under arbetet med cytostatikan, ansåg försäkringskassan. 

Sjuksköterskan överklagade till länsrätten. Hon lämnade samtidigt ett expertyttrande som stödde hennes talan. I det förklaras att många cytostatika har mutagen effekt på normala celler och kan ge sekundära maligniteter som biverkning vid långvarigt bruk.

I samband med hantering kan kroppen ta upp cytostatika via hud och andningsorgan. Experten anser att den sammanlagt ovanligt höga dos cytostatika som sjuksköterskan blivit utsatt för i sitt arbete talar för att det finns ett samband mellan exponeringen i arbetet och hennes blodsjukdom.

Länsrätten bad ytterligare en expert om ett yttrande. Han konstaterar att bristen på uppgifter om eventuell översjuklighet i tumörer bland cytostatikaexponerad sjukvårdspersonal beror på att det inte finns några relevanta undersökningar.

Däremot finns det en väldokumenterad överfrekvens av sekundärtumörer i cytostatikabehandlade patientgrupper. Mutogena egenskaper hos cytostatika finns påvisade hos exponerade personalgrupper. Och den hittills enda tillgängliga epidemiologiska undersökningen av tumörfrekvens bland cytostatikaexponerad sjukvårdspersonal visar en högre frekvens än som går att förklara med slumpen.

Påverkad av jobbet
Det finns alltså inte något helt säkert samband mellan malignt lymfom och cytostatikahantering i sjukvården. Experten anser dock att han med sina tre konstateranden visat att övervägande skäl talar för att sjuksköterskans tumörsjukdom har med hennes arbete att göra.

Länsrätten håller med de båda experterna och ger sjuksköterskan rätt. Hennes sjukdom är en arbetsskada. Det innebär att sjuksköterskan ska ha ersättning upp till full lön från februari 1991 samt pengar för sveda och värk under den akuta sjukdomstiden.

Hennes ombud, Lill Dahlberg på TCOs arbetsskadeenhet, arbetar nu för att sjuksköterskan dessutom ska få ersättning för medicinsk invaliditet.