En stor del av personal i vården som hanterar teknisk utrustning känner sig osäkra på apparaturen. Även om inte alla har hand om så särskilt avancerad utrustning så använder numera snart sagt varenda person i sjukvården dagligen någon form av medicinteknisk utrustning utan att veta hur den egentligen fungerar eller vad som kan hända om den går sönder.  

De som vårdar patienter och som i allt högre grad tvingas hantera mer eller mindre komplicerad utrustning är till allra största delen dåligt tekniskt skolade, ofta saknar de rena baskunskaper och de kan ha svårt att förstå apparatbeskrivningar formulerade av tekniker och tillverkare. Resultatet blir osäkerhet och ibland rena säkerhetsrisker för patienter och kolleger.

För tjugo år sedan började den numera pensionerade medicinteknikern Åke Rinneby fundera på hur personalen på ett lättbegripligt sätt skulle fås att lära sig mer om de tekniska sammanhangen och på så sätt kunna känna sig säkrare i sin yrkesroll. Under tiden har användningen av komplicerade apparater ökat mer och mer utan att de som skulle använda dem fått mer teknisk utbildning i sina grundutbildningar.

Med den moderna multimediateknikens intåg kom medicinteknikern på en lösning. Resultatet blev ett interaktivt program för vårdpersonal. Multimedia innebär ju att man använder sig av både bild, text, ljud och kanske video. Interaktivt innebär att den som använder programmet själv klickar sig fram.

Programmet heter CeDric och i höstas kom en första del med tre timmars grundläggande utbildning i teknik och medicinteknisk säkerhet. Den tar upp el, gas, strålning, mekanik, regler och rutiner och övningar.

Film och tal varvas med textad teori och kontrollfrågor. Det är ett anspråkslöst och samtidigt småskojigt material som tar sin utgångspunkt i enkla vardagliga situationer och en rundvandring i sjukhusmiljö. Enkla grundbegrepp förklaras eftersom majoriteten av de tänkta användarna har få eller inga grundkunskaper.

Cecilia och Fredrik guidar runt. Fredrik står för den lättsamma, skojiga delen av materialet och de tekniska förklaringarna, medan Cecilia kommer in när det är mera allvar och handlar om användningen i vården. Skämtsamheterna är till för att få brukarna att sänka garden, det kan kännas otäckt att vara elev igen om det var några år sedan man satt på skolbänken.

Den som använder programmet väljer själv i vilken ordning hon klickar sig fram mellan ämnena och på vilken nivå hon vill gå in – grunderna, användning i vården och fördjupning.

Var och en arbetar i sin egen takt. I slutet av varje avsnitt ställs ett antal kontrollfrågor.

Del två är en fördjupning och kommer i slutet av februari. Den innehåller mer el- och gaslära, fysiologiska effekter av elström, läckströmmar, märkning, skyltar och symboler och riskklasser. Dessutom utlovas en del med apparatutbildning så småningom. Den ska handla om anestesiapparater, defibrillatorer, diatermiapparater, el-rullstolar, infusionspumpar, lyftar, sugar, ventilatorer och röntgen. Tanken är att förstå genom att se. Den som kommer ny till en avdelning där apparater används som nykomlingen inte hanterat tidigare ska kunna gå in i programmet och klicka sig till hur just den apparaten är konstruerad och fungerar.

CeDric är framtaget i samarbete mellan medicintekniker, vårdpersonal och Länsutbildningar i Örebro.  Landstingens Fond för Teknikupphandling och Produktutveckling (LFTP) och Länsutbildningar i Örebro har stöttat med pengar.
Hittills har Södersjukhuset, Varbergs sjukhus, Läkargruppen i Örebro, Vårdhögskolan på samma ställe och hela Örebro läns landsting köpt användarlicenser för programmet.