Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utarbetat nationella riktlinjer för diabetesvården. Det har skett i samarbete med Diabetesförbundet, läkare och sjuksköterskor inom diabetesvård. Riktlinjerna är de första i sitt slag och tanken är att patienter ska garanteras lika god vård och patientinformation var de än bor i landet. Det har nämligen visat sig att det finns regionala skillnader i behandling och vårdresultat. Bland annat är skilladerna i amputationsfrekvens ganska stora.

Riktlinjerna för behandling av patienter med diabetes har kommit till som en följd av den nya överenskommelsen om vårdgaranti mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Planer finns på liknande riktlinjer för andra kroniska sjukdomar. Målet är att sjukvårdshuvudmännen, med riktlinjerna som bas, utformar regionala eller lokala vårdprogram för diabetesvården, där primärvård, specialistvård, sjukhemsvård och hemsjukvård bildar en fungerande vårdkedja.

Nationellt register
För att säkra kvaliteten i diabetesvården arbetar nu Socialstyrelsen för att ett nationellt diabetesregister ska byggas upp. Det ska göra utvärderingar möjliga.

Betydelsen av egenvård för att förebygga komplikationer betonas i riktlinjerna. Forskningsresultat visar att god blodsockerkontroll minskar riskerna för ögonbottenförändringar, njurskador och nervskador – åtminstone för typ 1-diabetiker.

Kerstin Lindvall, som är ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, har deltagit i arbetet med de nationella riktlinjerna. Hon är särskilt nöjd med att omvårdnads-aspekterna blivit tydliga. Patienten ska stå i centrum och vården ska vara tillgänglig.

Men krav ställs också på patienten att ta eget ansvar för sin sjukdom, bland annat med självkontroller av blodsockervärden. Undervisning i hur patienten bör hantera sin sjukdom ska ges på ett sätt som är lätt att ta till sig för    patienten och de anhöriga. Undervisningen bör upprepas med jämna mellanrum.

Teamet viktigt
Kerstin Lindvall betonar hur viktigt diabetesteamet är. Där ska finnas en läkare som har specialkunskaper om diabetesvård och en diabetessjuksköterska med specialkompetens, det vill säga 10 högskolepoäng i diabetesvård. För att teamet ska vara komplett måste fotterapeut och dietist ingå. Kurator och eventuellt psykolog ska finnas tillgängliga vid behov. Ett nära samarbete behövs med ögonläkare för screening och behandling av ögonskador, med ortopeder och kärlkirurger för att minska riskerna för amputationer. Samarbete med gynekologer och barnläkare är också aktuellt.

Som tidigare är insulinet kostnadsfritt för de diabetiker som insulinbehandlas. De hjälpmedel som behövs för att injicera insulinet är också kostnadsfria. Däremot får patienten betala för sin blodsockermätare. De patienter som tablettbehandlas får från 1997 betala för sin medicin, som ingår i det nya högkostnadsskyddet för läkemedel.

Både diabetessjuksköterskor och distriktssköterskor får skriva ut hjälpmedel till diabetiker. Ett önskemål från Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård är att diabetessjuksköterskor också ska få förnya de recept patienten redan har på insulin och tabletter. Föreningen har tagit kontakt med Socialstyrelsen i den frågan, men ännu inte fått något besked.